Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bistånd till Nordkorea

Skriftlig fråga 2003/04:596 av Gustafsson, Holger (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-22
Anmäld
2004-01-22
Svar anmält
2004-01-28
Besvarad
2004-01-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 januari

Fråga 2003/04:596

 av Holger Gustafsson (kd) till statsrådet Carin Jämtin om bistånd till Nordkorea

Enligt Tidningarnas Telegrambyrå anses mellan en halv och tre miljoner nordkoreaner ha dött av svält under 1990-talet. Den svåraste svälten är över. Trots det är fortfarande en tredjedel av Nordkoreas befolkning direkt beroende av internationellt bistånd för att få mat för dagen. Men regimen utnyttjar matbristen, svälten och det internationella biståndet i direkt politiska syften.

Enligt Amnesty International vägrar regimen i Nordkorea att dela ut mat till sina meningsmotståndare. Därför uppmanar Amnesty International alla dem som ger bistånd till Nordkorea att pressa regimen att dela ut maten på ett rättvist sätt.

Enligt Sida ger Sverige ca 30 miljoner kronor per år till Nordkorea i bistånd.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet vad hon avser att göra för att förmå den nordkoreanska regimen att upphöra med denna ovärdiga och kränkande behandling av regimkritiska medborgare.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:596 besvarad av

den 28 januari

Svar på fråga 2003/04:596 om bistånd till Nordkorea

Statsrådet Carin Jämtin

Enligt en rapport från Amnesty International vägrar regimen i Nordkorea att dela ut mat till sina meningsmotståndare. Därför uppmuntrar Amnesty alla dem som ger bistånd till Nordkorea att pressa regimen att dela ut maten på ett rättvist sätt. Holger Gustafsson har frågat mig vad regeringen avser att göra för att förmå den nordkoreanska regimen att upphöra med denna ovärdiga och kränkande behandling av regimkritiska medborgare.

Regeringen tar allvarligt på dessa uppgifter. Samtidigt konstaterar jag att de uppmaningar som Amnesty riktar i rapporten till de internationella biståndsgivarna redan från början har utgjort en integrerad del av den svenska politiken gentemot Nordkorea. Sverige har regelbundna bilaterala politiska överläggningar med företrädare för regeringen. Vi har aldrig försummat att vid dessa tillfällen ta upp frågor om mänskliga rättigheter och villkoren för humanitära organisationers arbete i Nordkorea. Vi har påtalat Nordkoreas skyldighet att ge organisationerna obehindrat tillträde till alla delar av landet och framhävt vikten av organisationernas möjligheter att fritt kontrollera hur biståndet fördelas till befolkningen. Även om organisationernas möjligheter att verka i landet och kontrollera fördelningen gradvis har förbättrats över åren så återstår mycket att göra inom dessa områden. Vi kommer att till Nordkorea fortsätta att påtala brister så länge dessa kvarstår.

Nordkorea har fått samma budskap från EU vid de regelbundna möten som äger rum på tjänstemannanivå. EU tog även initiativet till en resolution om MR-situationen i Nordkorea som antogs vid mötet våren 2003 i FN:s kommission för mänskliga rättigheter. I resolutionen uppmanas Nordkorea bland annat att säkerställa att det humanitära biståndet distribueras till befolkningen enligt humanitära principer och att de internationella biståndsaktörerna får resa i landet för att övervaka distributionen.

Amnesty varnar för att den nordkoreanska regeringens sätt att använda den humanitära hjälpen som ett verktyg i den politiska och ekonomiska styrningen av landet påverkar givarländerna i negativ riktning och att löftena om bistånd till Nordkorea blir allt färre. Från svensk sida har vi också varnat den nordkoreanska regeringen för att omvärldens humanitära bistånd kan påverkas negativt av den allmänt spända politiska situationen på den koreanska halvön, och uppmanat Nordkorea att också mot denna bakgrund samarbeta bättre med det internationella samfundet såväl som med de biståndsorganisationer som finns på plats i Nordkorea. Jag vill emellertid understryka för svenskt vidkommande att det humanitära biståndet endast ska styras av det humanitära imperativet att rädda liv och lindra nöd. Samtidigt måste vi framhålla att Nordkorea liksom alla stater har huvudansvaret för att möta de humanitära behoven inom det egna landet. I detta avseende måste Nordkorea göra mer.

Sverige ger i dag inget direkt livsmedelsbistånd till Nordkorea. Det humanitära biståndet, som kanaliseras genom olika FN-organ, Röda Korset och internationella enskilda organisationer, inriktas på matsäkerhets- och hälsoinsatser, vilka kompletteras med olika typer av utbildningsinsatser och insatser för kapacitetsutveckling. Matsäkerhetsinsatserna inriktas på jordbruksinsatser och stöd till en återupptagen inhemsk produktion.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.