Biobränslen och reduktionsplikten
Skriftlig fråga 2020/21:1183 av Mats Nordberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-04
- Överlämnad
- 2021-01-05
- Anmäld
- 2021-01-07
- Svarsdatum
- 2021-01-13
- Sista svarsdatum
- 2021-01-13
- Besvarad
- 2021-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Från och med den 1 augusti 2021 ska reduktionsplikten skärpas, enligt ett lagförslag som regeringen nu sänt ut på remiss. Alla leverantörer av drivmedel blir då skyldiga att fram till 2030 blanda in en stadigt ökande mängd biodrivmedel i fordonsbränsle som säljs i Sverige. Syftet är att minska transportsektorns klimatpåverkan. Lagförslaget innehåller även ett förbud mot att använda biodrivmedel kopplade till palmolja. Förbudet ska enligt lagförslaget träda i kraft den 1 januari 2022.
Sverige har mycket stora arealer skog och en liten befolkning. Det är inte rimligt att vi ska fylla vårt behov av biobränslen genom import, eftersom det försvårar övergången till biobränslen i länder med högre befolkningstäthet. Det aviserade förbudet mot palmoljeprodukter i biobränsle från 2022 kan möjligen stimulera utvecklingen av mer inhemsk produktion av biodrivmedel, förutsatt att regeringen kan presentera tydliga och långsiktiga spelregler för detta, något som hittills ofta brustit. För att skogssektorn ska kunna öka sin andel av biobränsleproduktionen behövs även ett betydande utvecklingsarbete. Näringslivet har inte givits tillräckliga incitament för att bygga upp en tillräckligt stor produktion av flytande biobränslen.
De enklast tillgängliga skogsbränslena utnyttjas redan. Nästan alla tillgängliga restkemikalier från massaindustrin används redan i dag till produktion av bränslen och kemikalier. Nästan all bark används som fast bränsle. Grenar och toppar används däremot mer ojämnt, inte minst för att Sverige importerar sopor som konkurrerar ut dessa bränslen.
Regeringen förefaller till nyligen fullständigt ha försummat att framhålla svenska industriintressen i relation till EU:s taxonomiregler, vilket kan göra att planteringar av energiskog inte ses som hållbara investeringar och att svenskt skogsbruk över huvud taget betraktas som icke hållbart.
Med anledning av ovanstående önskar jag ställa följande fråga till statsrådet Anders Ygeman Baylan:
Hur mycket mer vedbaserade flytande bränslen anser statsrådet att Sveriges företagare kan producera på fem respektive tio års sikt, och vad gör statsrådet och regeringen för att bidra till detta?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1183 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2020/21:1183 av Mats Nordberg (SD)
Biobränslen och reduktionsplikten
Mats Nordberg har frågat mig hur mycket mer vedbaserade flytande bränslen jag anser att Sveriges företagare kan producera på fem respektive tio års sikt och vad jag och regeringen gör för att bidra till detta.
Jag vill börja med att säga att Sverige har goda förutsättningar att vara en stor producent av förnybara drivmedel och att den inhemska produktionen bör kunna öka. En ökad inhemsk produktion skulle utöver en ökad tillgång på förnybara drivmedel kunna öka försörjningstryggheten, minska den svenska drivmedelsmarknadens sårbarhet mot omvärldshändelser, skapa jobb och bidra till regional utveckling.
För de närmaste tio åren bedöms att det i första hand är bristen på produktionskapacitet som begränsar den inhemska produktionen av biodrivmedel. Även tillgången på råvara kan vara en utmaning för vissa tekniker, framför allt vätebehandlade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter (HVO).
En lagstiftningspromemoria med förslag på succesivt ökade reduktionsnivåer fram till 2030 i reduktionsplikten för bensin och diesel är ute på remiss till och med den 16 februari 2021. Regeringen har den 17 december 2020 beslutat om lagrådsremissen Reduktionsplikt för flygfotogen som innebär att en reduktionsplikt för flygfotogen införs. De reduktionsnivåer som föreslås för reduktionsplikten på bensin, diesel och flygfotogen kommer att ge långsiktiga förutsättningar för investeringar i produktionsanläggningar.
Flera tekniker för produktion av biodrivmedel från lignocellulosa har demonstrerats i en mindre produktionsanläggning men ännu inte kommersialiserats. Det kan behövas ytterligare styrmedel utöver reduktionsplikten för att sådana tekniker ska bli konkurrenskraftiga. Regeringen har därför uppdragit åt Statens energimyndighet att analysera behovet av ytterligare styrmedel för att främja biodrivmedelsanläggningar med teknik som befinner sig bortom demonstrationsnivå. Myndigheten ska även analysera hur sådana eventuella styrmedel skulle kunna utformas med hänsyn till marknadens funktion och rättsliga förutsättningar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2021.
Regeringen har även på andra sätt främjat en ökad produktionskapacitet för biodrivmedel, bl.a. genom initiativ i budgetpropositionen för 2021. En förstärkning av det statliga forskningsinstitutet RISE ska bidra till att utveckla och modernisera testbäddar för bioraffinaderier och industriklivet breddas till att bl.a. omfatta produktion av biodrivmedel.
Jag är övertygad om att de långsiktiga förutsättningarna i reduktionsplikten och övriga initiativ från regeringen kommer leda till en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel från lignocellulosa, men det kommer självklart ta viss tid att bygga upp produktionskapacitet.
Stockholm den 13 januari 2021
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.