biobanker
Skriftlig fråga 1998/99:540 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-19
- Anmäld
- 1999-04-27
- Besvarad
- 1999-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 april
Gentekniken utvecklas i en rasande fart. I dag kan man genom ett litet vävnadsprov utläsa inte bara de sjukdomar vi har utan också de som vi riskerar att få, våra föräldrars arvsanlag, våra ofödda barns eventuella sjukdomar m.m.
I Sverige finns i dag ca 53 miljoner prover lagrade i s.k. biobanker. Det är prover som lämnas vid läkarundersökning och sjukhusbesök.
Biobankerna är viktiga hjälpmedel för forskarna i utprovandet av nya säkrare läkemedel, men samtidigt kan informationen vara integritetskänslig och den genetiska informationen angår inte enbart den undersökta individen utan också dennes släktingar. För läkemedelsindustrin är dessa biobanker oerhört värdefulla, det handlar om tiotal miljarder för en biobank.
Vad händer med integriteten om skuldsatta landsting säljer biobanker? Vad händer om biobanker blir en handelsvara där försäkringsbolag och arbetsgivare kan köpa information? I dag saknas klara etiska regler och riktlinjer om hur vi skall skydda den enskildes integritet.
I utredningen God sed i forskningen föreslog kommittén "att forskning med hjälp av biobanker skyndsamt skall bli föremål för särskild utredning".
Min fråga är därför:
När ämnar ministern tillsätta denna synnerligen viktiga och aktuella utredning?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:540 besvarad av
- Utbildningsminister Thomas Östros
den 28 april
Sonja Fransson har frågat mig när jag avser att tillsätta en utredning om biobanker som föreslagits av Kommittén om forskningsetik i betänkandet God sed i forskningen.
I Sverige liksom i andra länder finns sedan lång tid ett stort antal samlingar av material som innehåller viktig information om människor, t.ex. blodprover och vävnadsprover av olika slag. Materialet har oftast erhållits i samband med diagnostik eller behandling av patienter och har sedan arkiverats i det som kommit att kallas biobanker. På så sätt finns material insamlat som medger ytterligare analyser och som kan utgöra en stor och viktig kunskapskälla framför allt för epidemiologisk forskning. Sedan sjukdom inträffat, kan blod och vävnadsprover som insamlats många år tidigare användas för analys av sjukdomsmarkörer eller riskfaktorer. Biobanker skiljer sig i ett viktigt avseende från andra typer av register genom att de innehåller uppgifter som berör inte bara den som lämnat provet utan också genetiska släktingar.
Utnyttjandet av material från biobanker kan ha stort värde för förståelsen av olika sjukdomars uppkomstmekanismer och ge möjlighet att förbättra undersöknings- och behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården. Samtidigt väcks viktiga etiska frågeställningar kring sekretess, informerat samtycke, utnyttjanderätt etc. Hur hanteras principen om informerat samtycke om ett prov lämnats för lång tid sedan och för helt andra ändamål? Vad händer om information kommer på avvägar? Vem har äganderätt eller dispositionsrätt till det insamlade materialet? Vem avgör om materialet får förbrukas eller skall bevaras som en framtida viktig kunskapskälla?
I de nordiska länderna finns systematiskt samlade vävnadsbanker av osedvanligt hög kvalitet. De blir därför attraktiva även för internationella intressenter. Det isländska parlamentet har nyligen antagit en lag som gör det möjligt att för en viss tid sälja dispositionrätten över biobanksmaterial om landets hela befolkning till ett privat läkemedelsföretag. Även i Sverige förs diskussioner mellan olika landsting och privata intressen om att överföra vävnadsbanker i privat regi.
Mot denna bakgrund och eftersom det är oklart om rådande lagstiftning är tillämplig i sammanhanget, är det angeläget att snarast göra en översyn av olika frågor som är förknippade med användning av biologiskt material från vävnadsbanker. Översynen bör ha till syfte att den kunskap som kan erhållas ur biobanker kan komma forskningen till del och därmed även på sikt kunna resultera i praktisk tillämpning inom sjukvården. Det är samtidigt viktigt att enskilda individer skyddas i forskningen som använder material från biobanker.
Inom Regeringskansliet (Socialdepartementet) förbereds för närvarande direktiv till en utredning i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.