Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

biltullar och plan- och bygglagen, PBL

Skriftlig fråga 2002/03:1209 av Elmsäter-Svärd, Catharina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-07-02
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-07-21
Svar anmält
2003-09-16
Anmäld
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 juli

Fråga 2002/03:1209

 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om biltullar och plan- och bygglagen, PBL

Enligt plan- och bygglagen PBL (4 kap. 5 §) ska länsstyrelsen "verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt". Samma lag stadgar att en kommun som ändrar i, eller för den delen antar en ny, översiktsplan ska samråda med länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av förslaget.

I den tämligen långt framskridna planeringen av införandet av biltullar i Stockholm har mig veterligen inte samordning och samråd i enlighet med vad PBL föreskriver skett. Om planerna realiseras kommer de att få långtgående konsekvenser för kommunerna kring Stockholms stad och dess invånare, såväl vad gäller trafiksituationen som möjligheterna till bostadsbyggande och nyetableringar av företag.

Är statsrådet beredd att ändra lagstiftningen så att en liknande situation inte kan uppstå?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1209 besvarad av

den 21 juli

Svar på fråga 2002/03:1209 om biltullar och plan- och bygglagen

Miljöminister Lena Sommestad

Catharina Elmsäter-Svärd har frågat statsrådet Lövdén om han är beredd att ändra lagstiftningen för att stärka den mellankommunala samrådsprocessen när det gäller översiktsplaner. I frågan tas den pågående processen om införande av trängselavgifter i Stockholm upp som exempel på att samrådsprocessen inte fungerar. Arbetet i regeringen är så fördelat att det kommer an på mig att besvara frågan.

Ett införande av trängselavgifter avser att minska trängseln på våra vägar. Trängselavgifter ger ett effektivare nyttjande av vägar och andra kommunikationsmedel och minskar på så sätt utbyggnadsbehovet av ny infrastruktur. Därmed minskar troligen intrångsproblemen orsakade av infrastrukturutbyggnad. Samtidigt är det uppenbart att nya resmönster påverkar förutsättningarna för den fysiska planeringen, både i den egna kommunen och i grannkommunerna.

Trängselavgifter är i första hand en administrativ åtgärd och kan i många avseenden jämföras med parkeringsavgifter och liknande avgifter som en kommun har att besluta om. Gemensamt för många av dessa avgifter är att de har en viss styrande effekt när det gäller till exempel bostadsbyggande, företagsetableringar eller människors val av transportmedel.

Många av de beslut av administrativ art som en kommun har att fatta påverkar således förutsättningarna för den fysiska planeringen i den egna såväl som i andra kommuner. Men då de inte direkt påverkar mark- och vattenanvändningen genom beslut om planer eller bygglov regleras de inte heller i plan- och bygglagen. Det finns såvitt jag vet inga pågående processer om trängselavgifter i Stockholms stad där plan- och bygglagen är tillämplig.

Att den mellankommunala samrådsprocessen fungerar väl när det gäller beslut om användning av mark och vatten är utomordentligt viktigt. I den kommitté som ser över plan- och bygglagstiftningen, PBL-kommittén (M 2002:05), är regional samverkan och översiktsplanering två centrala frågor.

Jag har mot bakgrund av vad jag nu sagt inga avsikter att ta initiativ till en lagändring i den riktning som Catarina Elmsäter-Svärd önskar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.