Bidragsbrott
Skriftlig fråga 2021/22:585 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-10
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2021-12-27
- Sista svarsdatum
- 2021-12-27
- Besvarad
- 2021-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Rapporter visar att minst 18 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt från olika välfärdssystem. Det är stora belopp som kunde användas till en rad åtgärder för att förhindra dessa felaktigheter. Det finns en stor potential i digitalisering och AI för att minska fusk och kriminalitet som genererar felaktiga utbetalningar. Men med nuvarande digitaliseringssystem kan det till och med vara negativt, då många betalningar är högautomatiserade.
Det är därför angeläget att utbetalande myndigheter får bättre kunskap, mycket bättre informationsutbyte mellan myndigheter, tydligare regelverk, effektivare it-system och utökade kontroller för att upptäcka oseriösa aktörer och utbetalningar. Försäkringskassan är en myndighet som drabbas av både kriminella och oseriösa aktörer som på olika sätt lurar till sig olika stöd och bidrag.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att förhindra bidragsbrott och brottsligt nyttjande av det svenska socialförsäkringssystemet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:585 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2021/22:585 av Katarina Brännström (M) Bidragsbrott
Katarina Brännström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förhindra bidragsbrott och brottsligt nyttjande av det svenska socialförsäkringssystemet.
Alla former av organiserad brottslighet, bidragsbrott och felaktiga utbetalningar hotar förtroendet för välfärdssystemen. Att ta tillbaka kontrollen över välfärden är ett av regeringens tre prioriterade samhällsproblem. Inte en krona ska gå till någon som inte har rätt till det.
Regeringen har redan genomfört, och fortsätter att genomföra, kraftfulla åtgärder för att förhindra missbruk av välfärdssystemen. Det handlar exempelvis om ett ordentligt resurstillskott till välfärdsmyndigheterna för deras arbete med att förhindra välfärdsbrottslighet. I budgetpropositionen för 2021 infördes ett mål om att andelen felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska minska och i samma proposition presenterade regeringen ett omfattande åtgärdspaket på över 200 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2022 föreslås ett reformpaket i samma storleksordning. På regeringens förslag har också bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen skärpts.
För att ytterligare stärka arbetet med att minska felaktiga utbetalningar och bekämpa systemöverskridande bidragsbrottslighet behövs systemöverskridande analys- och kontrollverktyg. Det behövs även en samlad bild över de statliga utbetalningarna från välfärdssystemen. I budgetpropositionen för 2022 har regeringen därför aviserat att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen ska inrättas under 2023. Den nya myndigheten ska motverka fusk och felaktiga utbetalningar och genomföra utbetalningar av förmåner och stöd från de statliga välfärdssystemen, samt utbetalningar från skattekontot hos Skatteverket.
Inom Regeringskansliet pågår även ett arbete med att utvärdera möjligheten att stärka informationsutbytet mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Informationsutbyte är ett viktigt verktyg i arbetet mot bidragsbrott och fusk.
Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Syftet med uppdraget är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering för att därigenom minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av myndigheterna. Utredningen ska även analysera för- och nackdelar med ett administrativt sanktionssystem för vissa bidragsbrott och utarbeta de författningsförslag som krävs för att inrätta ett sådant system. Försäkringskassan är den största utbetalande myndigheten, och en majoritet av anmälningarna om bidragsbrott kommer från Försäkringskassan. Därför ska utredningen delredovisa avseende Försäkringskassan senast den 15 juni 2022. Utredningen ska lämna sin slutredovisning senast den 31 augusti 2023.
Stockholm den 27 december 2021
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.