Beslagtagna skrotbilar
Skriftlig fråga 2008/09:795 av Hoff, Hans (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-03-27
- Anmäld
- 2009-03-27
- Besvarad
- 2009-04-01
- Svar anmält
- 2009-04-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 mars
Fråga
2008/09:795 Beslagtagna skrotbilar
av Hans Hoff (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Ett stort antal fordon, främst bilar, beslagtas varje år av polismyndigheten. Så är även fallet i Hallands län. Övervägande delen av dessa bilar har beslagtagits enligt rättegångsbalken 27 kap. 5 § för ett förverkande enligt trafikbrottslagen 7 §. Det är inte ovanligt att dessa bilar blir stående på polishusgårdar och i inhyrda förråd under lång tid. Följden är platsbrist och höga kostnader för förvaring.
Då lagen kom var det för att få bort trafikfarliga fordon ur trafiken. De personer som disponerade fordonen hade inga planer att hålla fordonen i ett trafikdugligt skick. Dessa personer lärde sig fort att skriva fordonen på varandra för att på så sätt undgå förverkanden. Handläggningstiderna kan bli flera år och under tiden måste polismyndigheterna betala uppställningen.
Lagen har blivit tandlös, något bör göras så att inte skattepengar går till förvaring av bilar som blivit bedömda av besiktningsmän som skrot. Bara i Halland är det hundratusentals kronor i hyra varje år.
Jag anser att det inte är rimligt att polisen ska ha en skyldighet att förvara beslagtagnas skrotbilar och andra fordon. Här måste finnas ett tydligt ägaransvar. Och om inte detta uppfylls bör det vara rimligt att polisen har möjlighet att skrota fordonet.
Därför frågar jag nu statsrådet:
Vad ämnar justitieministern göra i fråga om polisens plikt att ansvara för förvaringen av beslagtagna skrotbilar?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:795 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2008/09:795 Beslagtagna skrotbilar
Justitieminister Beatrice Ask
Hans Hoff har frågat mig vad jag ämnar göra i fråga om polisens plikt att ansvara för förvaringen av beslagtagna skrotbilar.
I lagen om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen) finns bestämmelser om straff för bland annat olovlig körning och trafiknykterhetsbrott. Där föreskrivs också en möjlighet att förverka ett fordon som använts vid brott enligt lagen, om det behövs för att förebygga fortsatt sådan brottslighet och det inte är oskäligt. Förverkandemöjligheten gäller alla fordon, oavsett skick. Ett beslut om förverkande fattas som huvudregel av domstol.
I avvaktan på ett beslut om förverkande får fordonet tas i beslag. Detta beslutas av åklagare och är alltså en preliminär åtgärd som syftar till att säkerställa att förverkande kan ske. Beslagtagen egendom ska förvaras hos den som verkställt beslaget. Om utredningen skulle visa att förutsättningar för förverkande inte finns eller om domstolen skulle ogilla yrkandet om förverkande, ska beslaget omedelbart hävas och fordonet lämnas tillbaka.
Jag har förståelse för att polismyndigheternas kostnader för förvaring av beslagtagna fordon kan upplevas som betungande. Samtidigt vill jag understryka att dessa kostnader är beroende av dels beslagets varaktighet, dels vilken typ av förvaring det blir fråga om. Här utgår jag ifrån att polis och åklagare gör sitt yttersta för att hålla handläggnings- och beslagstiderna nere och att polismyndigheterna söker så kostnadseffektiva förvaringslösningar som möjligt.
I rätt sammanhang är jag inte främmande för regler som medger att beslagtagen egendom får förstöras redan innan domstolen tagit ställning till om beslaget ska bestå eller prövat förverkandefrågan. Av rättssäkerhetsskäl måste sådana regler vara mycket enkla och tydliga och bör förbehållas sådana fall där egendomen typiskt sett har ett helt obetydligt värde, till exempel i fråga om alkoholhaltiga drycker som anträffas hos en rattfyllerist. Fordon är däremot inte egendom som typiskt sett har ett helt obetydligt värde. För att avgöra hur mycket ett enskilt fordon är värt fordras tvärtom en värdering, som bör utföras av en oberoende person och vartill måste kopplas regler om värdegränser för skrotning. Den eftersträvade enkelheten och tydligheten blir då inte lika lätt att uppnå. Inte heller kan risken för rättsförluster uteslutas i de fall domstolen senare ogillar förverkandeyrkandet och fordonet alltså ska lämnas tillbaka till den hos vilken det togs i beslag. Det är inte säkert att den ersättning som då skulle behöva betalas alltid fullt ut skulle komma att motsvara fordonets värde. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att verka för det avsteg från sedvanlig beslagshantering som det skulle innebära att ge polisen rätt att låta skrota ett beslagtaget fordon innan förverkandefrågan avgjorts av domstol.
Jag överväger för närvarande hur trafikbrottslagens förverkandereglering kan göras enklare och mer slagkraftig. I det sammanhanget är jag inte främmande för att se närmare även på frågor med koppling till polismyndigheternas hantering av fordon som tagits i beslag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.