Besked om statsbidrag till Hallands kommuner
Skriftlig fråga 2022/23:710 av Aida Birinxhiku (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-05-24
- Överlämnad
- 2023-05-24
- Anmäld
- 2023-05-25
- Svarsdatum
- 2023-05-31
- Sista svarsdatum
- 2023-05-31
- Besvarad
- 2023-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Sveriges kommuner befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge som riskerar att få allvarliga konsekvenser för välfärden. De halländska kommunerna utgör inget undantag. Allra tuffast förväntas det bli under nästa år.
Vårens Ekonomirapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som presenterades förra veckan, visar på en snabb negativ förändring. En tuff ekonomisk tid präglad av lågkonjunktur och hög inflation väntar landets kommuner och regioner, vilket gör det svårt att få ihop budgetarna. Runt om i landet försöker kommuner och regioner vidta olika åtgärder för att minska underskotten. På flera håll är underskotten dock så stora att de inte är möjliga att hantera på kort sikt.
Detta svåra läge ställer krav på långsiktighet från regeringen, vilket SKR understryker i sin rapport. I de halländska kommunerna är budgetplaneringen för kommande år i full gång. I vissa kommuner tas beslut om budget före midsommar. Det finns därför ett stort behov av tydliga besked om nivån på statsbidragen för 2024 om man ska kunna planera på bästa möjliga sätt. Om regeringen inte ger besked om statsbidragen i närtid väntar varsel, nedskärningar eller skattehöjningar. Trots det klargjorde finansminister Elisabeth Svantesson i en pressträff den 16 maj att hon inte har för avsikt att ge besked om statsbidragen före sommaren.
Företrädare för flera kommuner i Halland varnar för att regeringens passivitet riskerar att leda till omfattande nedskärningar inom skola, vård och omsorg. I en artikel i Hallands Nyheter från den 19 maj berättar Per Svensson, kommunstyrelsens ordförande i Falkenbergs kommun, att kommunen kämpar för att få pengarna att räcka till inom välfärden i väntan på besked om statsbidragen. Han uttrycker det på följande sätt i artikeln: “Tyvärr är pengarna slut. Det är nio miljoner extra i verksamheterna som ska sparas in på en budget på tre miljarder under nästa år. Nu får varje nämnd jobba med det här och ambitionen är att det inte ska drabba personalen inom skola och omsorg.”
Stefan Pålsson, kommunstyrelsens ordförande i Halmstads kommun, vittnar om liknande svårigheter i en artikel i Hallandsposten från den 15 maj. Kommunen tvingas till besparingar på 57 miljoner som framför allt drabbar äldreomsorgen, grundskolan och utbildningen.
Vidare rapporterar Hallandsposten i en artikel från den 12 maj om att Hylte kommun ser ut att göra ett minusresultat på 16 miljoner kronor. Det ansträngda ekonomiska läget har bland annat tvingat kommunen att lägga ned Rydöbruks skola och förskola. Kommunstyrelsens ordförande Ronny Löfquist varnar för ytterligare besparingar och effektiviseringar inom välfärden som kommer att drabba många kommuninvånare.
Mot bakgrund av det ovan anförda är min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:
När avser ministern att ge besked om kommande statsbidrag?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:710 besvarad av Statsrådet Erik Slottner (KD)
Svar på fråga 2022/23:710 av Aida Birinxhiku (S)
Besked om statsbidrag till Hallands kommuner
Aida Birinxhiku har frågat finansministern när statsrådet avser att ge besked om kommande statsbidrag. Frågan har överlämnats till mig.
Sveriges ekonomi befinner sig i ett osäkert och ansträngt läge med den högsta inflationen på över 30 år. Hushållens, företagens och kommunsektorns ekonomi pressas hårt. I en normal lågkonjunktur när inflationen sjunker hade en naturlig stabiliseringspolitisk åtgärd för regeringen varit en expansiv finanspolitik för att öka efterfrågan i ekonomin. Nu har vi ett helt annat läge med en vikande konjunktur och en hög inflation. Det är viktigt att inte föra en politik som riskerar att öka inflationen och försvåra för kommunsektorn och andra delar av samhället.
Ordning och reda i de offentliga finanserna är en prioriterad uppgift för regeringen. Inriktningen på budgeten för 2023 var svagt åtstramande. Ungefär en tredjedel av reformutrymmet satsades på kommunsektorn, bland annat genom en permanent höjning av det generella statsbidraget med 6 miljarder kronor fr.o.m. 2023.
Regeringen är medveten om att kommuner och regioner, trots de medel som tillförts, har en ekonomiskt utmanande period och att många nu kämpar med att få ihop sina budgetar. Regeringen följer utvecklingen i kommuner och regioner noga och kommer, som brukligt, att återkomma i budgetpropositionen i höst med en bedömning av behovet av förstärkningar av resurserna till kommunsektorn för 2024 och framåt.
Stockholm den 31 maj 2023
Erik Slottner
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.