Beredskap vid oljeolyckor
Skriftlig fråga 2005/06:892 av Thorén, Sverker (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-30
- Anmäld
- 2006-01-31
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-02-13
- Svar anmält
- 2006-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 januari
Fråga 2005/06:892 av Sverker Thorén (fp) till statsrådet Lena Sommestad (s)
Beredskap vid oljeolyckor
I Riksrevisionens rapport När oljan når land (RIR 2005:31) framgår tydligt att staten inte har säkerställt en god kommunal beredskap för oljekatastrofer. Enligt rapporten har få kustkommuner handlingsplaner, saneringsfasen är utanför myndigheternas kontroll, och det statliga stödet når inte ut.
Denna mandatperiod har varit full av incidenter och mindre olyckor, med undermåliga tankfartyg fortfarande i drift och med en explosionsartad utveckling av oljetransporterna på Östersjön. Folkpartiet liberalerna har under mandatperioden påtalat att åtgärderna för oljeskadeskydd till sjöss, i strandzonen och åtgärderna för uppföljande verksamhet måste förbättras, utvecklas och säkras ekonomiskt och funktionellt.
Riksrevisionens skarpa kritik mynnar ut i rekommendationer både till regeringen och flera statliga verk och myndigheter. Naturvårdsverket har gett i uppdrag till IVL Svenska Miljöinstitutet AB att svara för en oljejour som stöd för kommunerna. Men kunskapen om denna oljejour är inte spridd. Naturvårdsverket har också slutit avtal med IVL om expertstöd vid oljeolyckor men det är oklart hur långt verkets ansvar sträcker sig, till exempel i fråga om att ge expertstöd vid olyckor.
Jag vill med anledning av detta ställa följande fråga till statsrådet Lena Sommestad:
Vad avser statsrådet att göra för att tydliggöra Naturvårdsverkets ansvar för oljeskadeskyddet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:892 besvarad av
den 13 februari
Svar på fråga 2005/06:892 om beredskap vid oljeolyckor
Statsrådet Lena Sommestad
Sverker Thorén har frågat mig vad jag avser att göra för att tydliggöra Naturvårdsverkets ansvar för oljeskadeskyddet.
Riksrevisionen har i sin rapport När oljan når land @ har staten säkerställt en god kommunal beredskap för oljekatastrofer? (RiR 2005:31) presenterat ett antal slutsatser och rekommendationer rörande oljeskadeskyddet. Rapporten beslutades av Riksrevisionen den 21 december förra året och bereds just nu inom Regeringskansliet.
Inom Naturvårdsverkets ansvarsområde ligger bland annat att bedöma miljöpåverkan orsakad av oljeutsläpp till sjöss. Genom ett avtal mellan Naturvårdsverket och IVL Svenska Miljöinstitutet AB upprätthåller IVL en så kallad oljejour som genom sin expertfunktion bland annat fungerar som verkets operativa enhet i akuta skeden av oljeolyckor till sjöss. En av slutsatserna i Riksrevisionens rapport är att Naturvårdsverkets ansvar för oljeskadeskyddet är oklart och att kunskapen om IVL:s oljejour inte är spridd i kommunerna.
Jag anser att Riksrevisionens rapport är en värdefull utgångspunkt för regeringens pågående arbete med att stärka beredskapen för oljekatastrofer och avser att i samband med den pågående beredningen inom Regeringskansliet noga se över frågan om behovet av att förstärka samarbetet mellan olika myndigheter och tydliggöra ansvarsfördelningen.
Låt mig i detta sammanhang peka på att regeringen redan har vidtagit ett antal åtgärder för att stärka beredskapen vid oljeolyckor.
Åtgärder har vidtagits för att stärka miljöräddningstjänsten till sjöss. Från och med budgetåret 2004 tillfördes Kustbevakningens 49,3 miljoner kronor i syfte att uppnå delmålet om att utsläpp av olja och kemikalier från fartyg ska minimeras och vara försumbara. Medlen har bland annat använts till att öka flygövervakningen.
Vidare presenterade regeringen i budgetpropositionen för 2005 en långsiktig investeringsplan för Kustbevakningen. Riksdagen biföll regeringens förslag gällande bland annat investeringar i nya fartyg, större för brandbekämpning, nödläktring, nödbogsering samt oljeupptagning. Dessutom ingår medel för ersättning av befintliga fartyg samt investeringar i nya spaningsflygplan för bekämpningsoperationer.
I propositionen Svenska miljömål @ ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) framhöll regeringen behovet av att överväga ett nytt eller reviderat delmål som kopplar till risken för olycksrelaterade oljeutsläpp. Regeringen har därefter gett Sjöfartsverket i uppdrag att i samråd med Kustbevakningen lämna ett förslag till ett sådant delmål. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2006.
I skrivelsen En nationell strategi för havsmiljön (skr. 2004/05:173) konstaterar regeringen att den svenska förmågan beträffande miljöräddningstjänst till sjöss bör säkerställas. Dessutom behöver uppföljningen av oljeskadeskyddsarbetet utvecklas och kunskapen om de långsiktiga miljöeffekterna vid oljeutsläpp öka. Regeringen har därför gett Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med Kustbevakningen och Räddningsverket och efter samråd med länsstyrelserna i kustlänen utarbeta en miljöövervakningsplan för att snabbt kunna säkra data vid oljeutsläpp till sjöss och möjliggöra en kontinuerlig och långsiktig uppföljning av miljöeffekterna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2007.
Naturvårdsverket har även fått i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter utarbeta ett förslag till en samlad aktionsplan för den svenska havsmiljön. Aktionsplanen ska innehålla konsekvensbedömda förslag på prioriterade åtgärder, ange när åtgärderna bör genomföras och vilken myndighet som bör vara ansvarig för respektive åtgärd samt beskriva förväntat resultat. Vidare ska eventuella oklarheter i ansvarsfördelningen mellan myndigheterna redovisas , och förslag ska lämnas på hur sådana oklarheter kan undanröjas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2006.
Helcom har nyligen presenterat statistik som visar att antalet oljeolyckor ökar i Östersjön. Regeringen tar denna utveckling på största allvar och kommer även fortsatt att ge oljeskadeskyddet och miljöräddningstjänsten högsta politiska prioritet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.