Bemanning inom individ- och familjeomsorgen
Skriftlig fråga 2016/17:1000 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-03-03
- Överlämnad
- 2017-03-06
- Anmäld
- 2017-03-14
- Sista svarsdatum
- 2017-03-15
- Svarsdatum
- 2017-03-22
- Besvarad
- 2017-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Sverige har blivit ett land där det inom socialtjänsten är mer attraktivt att ha korta anställningar och söka sig vidare till nya arbeten än att stanna kvar på fasta tjänster. Samma tendens kan ses inom skolans område och inom sjukvården. Verksamheter betalar dyrt för att få tillgång till personal de behöver. På vissa platser i vårt land kan en socialsekreterare gå in på löner som ligger i paritet med vad en chef för individ- och familjeomsorgen, med ansvar för en hel avdelning inom hela socialtjänsten, tjänar.
En chef som har ansvar för barn och familj, försörjningsstöd, missbruksvård och familjerätt samt ensamkommande barn kan ha samma lön som en socialsekreterare, som dessutom har tillägg för körningar. Det här rimmar illa med hur verksamheter ska vara hållbara och hur ansvarstagande måste löna sig med fokus på dem som behöver stöd och hjälp i processer som inte löses från en dag till nästa.
Nyutexaminerade socialsekreterare kan få jobb på konsultföretag och därifrån komma till verksamheter som rådgivare utan att ha fördjupade kunskaper, och det händer att de på plats frågar verksamheten vilka frågor de ska ställa på mötena. Den här utvecklingen oroar eftersom den blir mycket kortsiktig, och kvaliteten i processerna för dem som man är till för inte blir långsiktig med aktörer som kommer och går.
Dessutom innebär dessa tjänster också att de som finns kvar på plats kontinuerligt får mer arbete. Inte minst med det viktiga arbetet som den administrativa delen utgör för att verksamheter ska fungera och vara till nytta för dem som är i behov av hjälp och stöd. De som arbetar kontinuerligt på arbetsplatserna utför både sitt eget och dessutom stafettsekreterarnas jobb.
Detta är direkt dåligt för arbetsmiljön och därmed också för dem som lägger kraft och tid för personer i behov av hjälp och stöd i det kontinuerliga arbetet.
Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vad gör statsrådet och regeringen för att kontinuitet ska vara i fokus inom socialtjänstens arbete?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1000 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Dnr S2017/01483/FST | ||
Socialdepartementet |
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1000 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Bemanning inom individ- och familjeomsorgen
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vad jag och regeringen gör för att kontinuitet ska vara i fokus inom socialtjänstens arbete.
Socialtjänsten är samhällets yttersta skyddsnät och ska vara en ryggrad i den svenska modellen. För regeringen är det därför angeläget att skapa förutsättningar för en stark och väl fungerande socialtjänst som möter barn och vuxnas behov och ger personalen möjlighet att arbeta under stabila och långsiktiga arbetsförhållanden.
Situationen för kommunernas socialtjänst, och då särskilt den sociala barn- och ungdomsvården, har varit ansträngd under flera år, med en hög arbetsbelastning, hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera socionomer till verksamheten. Den ansträngda situationen var väl känd redan för alliansregeringen.
Det finns ändå signaler om att utvecklingen håller på att vända. Bl.a. har den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården rapporterat att hennes intryck är att socialtjänsten nu har fått mer arbetsro och stabilare förhållanden under senare tid. Det krävs dock fortsatt tydliga och handfasta åtgärder för att åstadkomma en långsiktig och varaktig förändring.
Regeringen har därför vidtagit ett antal åtgärder för att vända och stärka utvecklingen.
Fr.o.m. 2017 skjuter regeringen till 10 miljarder kronor till kommuner och landsting i en permanent satsning för att stärka välfärden och skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommunsektorn. Vidare har 1 miljard kronor avsatts totalt under 2016-2019 för att kommunerna ska kunna stärka bemanningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Medlen ska användas till att öka antalet socialsekreterare, arbetsledare samt antalet administratörer.
Under 2017-2019 får medlen dock inte användas till att finansiera inhyrda tjänster via bemanningsföretag. Syftet ska då vara att bygga upp stabilitet och kontinuitet i den ordinarie verksamheten.
För att ge socialsekreterare och arbetsledare förutsättningar att genomföra ett kvalitativt och effektivt arbete krävs både god introduktion och möjlighet till vidareutbildning. Socialstyrelsen har därför på regeringens uppdrag tagit fram ett stöd vid yrkesintroduktion för nyanställda socialsekreterare inom den social barn- och ungdomsvården och har ett pågående uppdrag inom ekonomiskt bistånd. Vidare har Socialstyrelsen fått i uppdrag att anskaffa vidareutbildningar till socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården samt arbetsledare och chefer inom individ- och familjeomsorgen.
För att skapa god kvalitet i de insatser som socialtjänsten har i sin verktygslåda har regeringen vidtagit ett stort antal åtgärder. Exempelvis har flera av de förslag som presenterats av Utredningen om tvångsvård för barn och unga blivit verklighet. Placeringsformen stödboende har införts och inom kort träder bestämmelser ikraft om tillståndsplikt för konsulentstödd familjehemsverksamhet och lagbestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.
Efter förslag från den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården har Sveriges Kommuner och Landsting fått medel för att bedriva utvecklingsarbeten gällande digitalt stöd och ändamålsenlig dokumentation inom den sociala barn- och ungdomsvården.
Inom ramen för den tillitsreform som regeringen genomför kommer Tillitsdelegationen genomföra projekt och lämna förslag som bl.a. främjar idé- och verksamhetsutveckling inom socialtjänsten. Syftet är att långsiktigt bidra till förbättrade förutsättningar för kommuner och landsting att vidareutveckla en rättsäker och effektiv förvaltning.
I regeringens forskningsproposition konstateras att det behövs forskning för att förbättra kunskapsläget inom socialtjänsten. Satsningen ska exempelvis främja den verksamhetsnära forskningen. Detta skapar möjlighet att samtidigt stimulera socialtjänstens kunskapsutveckling och öka professionens och områdets attraktivitet.
Inom ramen för regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro har arbetsmarkandens parter genom sektorsvisa avsiktsförklaringar kommit överens om åtgärder för friskare arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro. Parterna inom den landstingskommunala sektorn vidtar bl.a. verksamhetsspecifika insatser inom socialtjänsten.
Kommunerna har ett stort arbetsgivar- och verksamhetsansvar i att skapa goda förutsättningar för verksamheten att utföra sitt uppdrag med god kvalitet. Regeringen för kontinuerliga samtal med arbetsgivarna och fackförbund om vad stat och kommun kan göra parallellt och tillsammans för att skapa bra och stabila arbetsförhållanden och förutsättningar inom socialtjänsten. Regeringen avser att återkomma under mandatperioden med ytterligare förslag avseende socialtjänsten, exempelvis en översyn av socialtjänstlagen.
Stockholm den 22 mars 2017
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.