Bekämpningsmedel
Skriftlig fråga 2006/07:236 av Johansson, Ann-Kristine (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-28
- Anmäld
- 2006-11-29
- Besvarad
- 2006-12-06
- Svar anmält
- 2006-12-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 november
Fråga
2006/07:236 Bekämpningsmedel
av Ann-Kristine Johansson (s)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Halterna av bekämpningsmedel i vår omgivning ökar igen, efter en tidigare så positiv minskning under 90-talet. Enligt den rapport som Naturvårdsverket presenterade tidigare i höstas är mängden ogräsgifter så hög i en del svenska vattendrag att djur och växter riskerar att skadas. Även i grundvattnet i de undersökta områdena finns rester av bekämpningsmedel.
Samtidigt kommer skrämmande rapporter om att vanliga industrikemikalier skadar våra barns hjärnor. Amerikanska och danska forskare hävdar att vi står inför en tyst pandemi med miljontals barn världen över som redan har drabbats av kemikaliernas effekter. Forskarna befarar att hjärnskadorna kan ge sjukdomar som autism och adhd, men också orsaka koncentrationsproblem och försämrad intelligens.
Alla gifter i vår miljö når oss så småningom, om inte annat så via maten. Vi har svårt att värja oss. Enligt det miljökvalitetsmål Giftfri miljö som riksdagen har beslutat om ska miljön vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det är ett bra mål och genom att använda försiktighetsprincipen har vi i Sverige kommit en bit på vägen.
Men det är inte tillräckligt. Den ökande förekomsten av bekämpningsmedel i våra bäckar och åar @ i sådan mängd att vattnet inte längre kan drickas av människor @ är oroväckande. Min fråga till jordbruksministern blir därför:
Vad gör jordbruksministern för att minska användningen av bekämpningsmedel i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:236 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2006/07:236 Bekämpningsmedel
Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Ann-Kristine Johansson har frågat mig vad jag gör för att minska användningen av bekämpningsmedel i Sverige.
När vi diskuterar användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen är det viktigt att ha en helhetssyn. Det är inte enbart användningen som är av intresse utan den totala riskbilden som denna utgör. I komplexet ingår även medlens inneboende faror och hur medlen hanteras.
För att minska riskerna för människa och miljö i Sverige har ett prioriterat arbete bedrivits sedan mitten av 1980-talet inom handlingsprogram där flera myndigheter med ansvar för bekämpningsmedel och näringen samverkar. Användaren har satts i fokus i detta arbete. Vilka val den enskilde lantbrukaren gör om när, var och hur medlen används är av avgörande betydelse för den sammantagna riskbilden.
Prioriterat är verksamhet som minskar riskerna. Rådgivning riktad till användare om säker hantering av medlen är en grund för att minska farorna och riskerna. Växtskyddscentralerna som finns på olika platser i landet utgör en viktig kunskapsspridare genom sitt arbete med prognos- och varningssystem. Även näringen bedriver ett aktivt arbete för att öka kunskap och attityder kring bekämpningsmedel. Informations- och utbildningskampanjen Säkert växtskydd är ett bra exempel på samarbete mellan näringen och myndigheter.
Från och med år 2007 föreslår regeringen en insats i Landsbygdsprogrammet som innefattar delar som berör bekämpningsmedel. Ersättning ges vid bland annat anläggning av sprutfria kantzoner och biobädd samt funktionstest av lantbruksspruta.
Sverige deltar även aktivt och är pådrivande i det arbete som nu pågår inom gemenskapen när det gäller en strategi och ett direktiv för hållbar användning av bekämpningsmedel liksom det föreslagna omarbetade regelverk för utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden i vilket Sverige vill bland annat införliva substitutionsprincipen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.