Behovet av friskare hem
Skriftlig fråga 2020/21:3129 av Lars Mejern Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-04
- Överlämnad
- 2021-06-07
- Anmäld
- 2021-06-08
- Svarsdatum
- 2021-06-16
- Sista svarsdatum
- 2021-06-16
- Besvarad
- 2021-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
En träffsäker och rättvis åtgärd för friskare hem är regeringens stöd till radonsanering, som har varit väldigt välanvänt, till hushåll som behöver radonsanera sina bostäder. Förhöjda radonhalter inomhus orsakar cirka 500 lungcancerfall årligen och är en mycket allvarlig hälsorisk.
En som har sökt stödet är Kendy Ståhl från Värmland, som jag träffade häromdagen, något som även rapporterades i Nya Wermlands-Tidningen. För drygt ett år sedan köpte han och familjen hus i Molkom. Då såg det ut som att radonvärdena var okej, men en ny mätning i år visade alltför höga värden. En lösning skulle kosta bortemot 130 000 kronor. Men nu kom beskedet om avslag på ansökan på grund av att pengarna för saneringsstödet är slut.
Saneringsstödet är ett viktigt medel för att minska hälsoproblem. Det måste göras allt som är möjligt för att förhindra lungcancer som uppkommer av radon inomhus. Annars flyttar man bara fram notan och orsakar onödigt mänskligt lidande.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
Avser statsrådet och regeringen att skjuta till mer pengar för åtgärder mot radon, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att långsiktigt förhindra hälsorisker som uppkommer av förhöjda radonhalter inomhus?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3129 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Svar på fråga 2020/21:3129 av Lars Mejern Larsson (S)
Behovet av friskare hem
Lars Mejern Larsson har frågat mig om regeringen avser att skjuta till mer pengar för åtgärder mot radon, och vilka åtgärder jag tänker vidta för att långsiktigt förhindra hälsorisker som uppkommer av förhöjda radonhalter inomhus.
Jag vill börja med att understryka att förekomsten av radon i bostäder är en viktig fråga som regeringen tar på stort allvar. Enligt strålskyddsförordningen (2018:506) ska det finnas en nationell handlingsplan för hantering av de långsiktiga riskerna med radon på arbetsplatser, i lokaler som allmänheten har tillträde till och i bostäder. Sedan 2018 finns därför en handlingsplan på området och det har gjorts, och görs, ett antal olika insatser för att minska exponeringen i bostäder.
I bostäder och lokaler där radon förekommer finns, enligt miljöbalken och strålskyddslagen, en skyldighet för fastighetsägare att undersöka och undanröja en olägenhet. Den kommunala nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsområdet är tillsynsmyndighet och följer upp om det finns olägenheter för människors hälsa och kan kräva att fastighetsägare gör en radonsanering. För bostäder och lokaler finns alltså både ett fastighetsägaransvar och en kommunal tillsyn.
År 2018 infördes radonbidraget som en del av en treårig satsning på giftfria bostäder och förbättrad inomhusmiljö. Radonbidraget tar slut under 2021 men för boende i småhus finns även fortsättningsvis möjlighet att få skattereduktion för arbetskostnader för radonsanering inom ramen för ROT-avdraget. Vidare ingår radonförekomst som en uppgift i energideklarationerna, något som gör deklarationerna till ett viktigt instrument för att synliggöra förekomsten av radon.
Strålsäkerhetsmyndigheten är tillsynsvägledande myndighet när det gäller radon och ska i sin verksamhet arbeta för att minimera riskerna med exponering av naturligt förekommande strålning, Regeringen har även gett Boverket i uppdrag att under åren 2018–2021 förstärka arbetet för att nya och befintliga byggnader ska vara säkra och ha en god inomhusmiljö. Regeringen inväntar resultaten från det uppdraget.
I dagsläget planeras inga ytterligare åtgärder inom området.
Stockholm den 16 juni
Märta Stenevi
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.