Behov av förlängt stöd för unga vuxna
Skriftlig fråga 2012/13:396 av Luttropp, Agneta (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-03-15
- Anmäld
- 2013-03-19
- Besvarad
- 2013-03-20
- Svar anmält
- 2013-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 mars
Fråga
2012/13:396 Behov av förlängt stöd för unga vuxna
av Agneta Luttropp (MP)
till statsrådet Maria Larsson (KD)
I dagsläget upplever många att det finns ett glapp i socialtjänstlagen för unga mellan 18 och 20 år. Stadsmissionens verksamhet Unga Station träffar tjejer som tidigt blivit gravida och fått barn innan de gått ut skolan och som senare vill läsa klart. Enligt lagen har föräldrar försörjningsskyldighet till dess den unga är 20 år, när hon eller han går i skolan. Ofta är det dock konflikter med föräldrar som gör att den unge som själv fått barn måste klara sig på egen hand. Försörjningsstöd återstår som möjlighet.
Socialtjänsten ska göra en individuell bedömning, och ibland beviljas försörjningsstöd för en ung förälder som vill gå klart grundskolan och gymnasiet, men långt ifrån alltid. Lika ofta ställs krav på att stå till arbetsmarknadens förfogande, trots att en avbruten skolgång påverkar de framtida möjligheterna negativt både för den unge och för dess barn. Detta är väl känt från folkhälsoforskningen.
Problematiken finns även för andra unga vuxna som levt i svåra livssituationer, som visserligen hunnit bli myndiga men ännu inte fyllt 20 år och som vill gå klart en avbruten skolgång. Ofta nekas de bistånd med hänvisning till föräldrarnas försörjningsskyldighet även om kontakten är helt bruten.
Det kan även på andra sätt finnas skäl för socialtjänsten att ta ett större ansvar för barn och unga upp till 20 år.
Är statsrådet beredd att låta se över riktlinjerna för försörjningsstöd och annat stöd och skydd för unga som är under 20 år?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:396 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2012/13:396 Behov av förlängt stöd för unga vuxna
Statsrådet Maria Larsson
Agneta Luttropp har frågat mig om jag är beredd att låta se över riktlinjerna för försörjningsstöd och annat stöd och skydd för unga som är under 20 år.
Agneta Luttropp nämner fall med exempelvis unga som fått barn och på grund av konflikter i familjen flyttat hemifrån. I vissa fall har den unge fått avslag på ansökan om försörjningsstöd med hänvisning till föräldrarnas försörjningsskyldighet eller att det ställts krav på att avbryta studierna och i stället stå till arbetsmarknadens förfogande.
I socialtjänstlagen slås fast att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.
Socialtjänstlagens bestämmelser innebär också att varje enskilt fall ska prövas individuellt och den hjälpsökande ska få stöd och hjälp om hans eller hennes behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.
Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarnas underhållsskyldighet under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyllt 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § FB). Detta gäller oavsett om den unge bor hemma eller i eget boende och socialtjänsten bör normalt betrakta den unge som en del av föräldrarnas hushåll. Om föräldrarna inte försörjer sitt barn bör socialnämnden, enligt Socialstyrelsens allmänna råd, i första hand försöka få föräldrarna att fullgöra sin underhållsskyldighet. Om det inte lyckas bör nämnden kunna ge ekonomiskt bistånd direkt till barnet, utifrån barnets ålder och mognad.
När det gäller unga vuxna som studerar på gymnasiet men som flyttat hemifrån på grund av konflikter med sina föräldrar har regeringsrätten, numera Högsta förvaltningsdomstolen, funnit att bistånd ska beviljas för unga vuxna i de fall ett fortsatt kvarboende i föräldrahemmet bedömts medföra oskäliga sociala konsekvenser.
Det finns därför inte hinder för socialnämnden att, efter en individuell prövning, hjälpa en ung vuxen som behöver bo utanför föräldrahemmet att fortsätta studera på gymnasiet.
Avslutningsvis kan jag nämna 2012 års studiehjälpsutredning (U 2012:02)som bland annat har i uppdrag att kartlägga den ekonomiska situationen för studerande med barn och vid behov ta ställning till om studiehjälpen bör omfatta ett tillägg för studerande med barn eller om ersättning bör lämnas genom annat offentligrättsligt stöd.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.