Till innehåll på sidan

Bättre möjligheter till skadestånd och brottsofferersättning

Skriftlig fråga 2008/09:680 av Sacrédeus, Lennart (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-02-27
Anmäld
2009-02-27
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2009-03-05
Svar anmält
2009-03-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 februari

Fråga

2008/09:680 Bättre möjligheter till skadestånd och brottsofferersättning

av Lennart Sacrédeus (kd)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Den som begått och dömts för ett brott är i många fall också skyldig att betala skadestånd till offret. Bedömningen handläggs och beslutas av domstol. Om den som begått brottet saknar förmåga att betala, kan brottsoffret ersättas via privat försäkring eller brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Denna ersättning kan även ansökas då förövaren är okänd. I första hand ersätts då psykiska och fysiska skador, sjukvårdskostnader, inkomstförlust, sveda och värk och så vidare. Ett antal brott medför rätt till ersättning för kränkning.

Ett stort problem är att det åligger brottsoffret att själv tillse att hon eller han erhåller det skadestånd som utdömts alternativt försäkringspengar eller brottsskadeersättning. För många ska detta bevakas under en mycket svår period i livet. Ett exempel på detta, från mitt hemlän Dalarna, är hur mamman till den 15-åriga flicka som den 18 februari för ett år sedan hittades mördad på en byggarbetsplats i Mora ännu inte fått någon ersättning. Kronofogden, som är skyldigt att inkräva skadeståndet, har inte agerat. Om det visar sig att det inte finns några pengar att mäta ut, kan mamman även behöva vända sig till försäkringsbolag och Brottsoffermyndigheten.

Det kan inte vara meningen att brottsoffren själva ska behöva ansöka om detta, utan här menar jag att samhället har en grundläggande uppgift att stödja, hjälpa och framför allt underlätta att den drabbade får ersättning i samtliga fall. Jag kan bara hålla med mamman, som i medierna uttryckt: ”Det här borde komma automatiskt. Eller också borde man få hjälp av ett ombud, som tar kontakter och vet hur det går till.”

Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att underlätta för brottsoffer vad gäller utbetalning av skadestånd och brottsskadeersättning?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:680 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 5 mars

Svar på fråga

2008/09:680 Bättre möjligheter till skadestånd och brottsofferersättning

Justitieminister Beatrice Ask

Lennart Sacrédeus har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för brottsoffer vad gäller utbetalning av skadestånd och brottsskadeersättning.

När en domstol dömer någon att betala skadestånd till ett brottsoffer ska Kronofogdemyndigheten underrättas. Myndigheten är därefter skyldig att fråga målsäganden om denne vill att skadeståndet ska drivas in. Om så är fallet ska myndigheten hjälpa målsäganden med ansökan om verkställighet och sedan undersöka om den dömde har några tillgångar att betala skadeståndet med. Jag utgår från att domstolar och Kronofogdemyndigheten sköter de uppgifter som vilar på myndigheterna på ett professionellt och korrekt sätt.

Om gärningsmannen inte kan betala skadeståndet kan den som drabbats av ett brott många gånger ha rätt till ersättning från någon försäkring som han eller hon har tecknat. Det är bara brottsoffret själv som kan känna till vilka försäkringar han eller hon omfattas av. Det gäller inte några särskilda formkrav för att begära försäkringsersättning. När brottsoffret kontaktat sitt försäkringsbolag är bolaget skyldigt att vidta de åtgärder som behövs för att kunna ersätta skadan.

En målsägande som varken får sitt skadestånd betalt av gärningsmannen eller ersättning från sin försäkring kan vid vissa brott ansöka om statlig brottsskadeersättning. Denna möjlighet finns för att undvika att offer för allvarliga brott blir helt utan ersättning. Ansökan handläggs av Brottsoffermyndigheten.

Det finns brister med dagens system för betalning av skadestånd till målsägande som gör att det inte fungerar så väl som det skulle kunna göra. Regeringen beslutade den 13 november 2008 därför att tillsätta en utredning (dir. 2008:138), som har fått i uppgift att se över förutsättningarna för att skapa ett särskilt system för frivillig betalning av skadestånd som dömts ut på grund av brott. En viktig utgångspunkt för uppdraget är att en skadeståndsskyldig på ett enkelt sätt ska kunna göra rätt för sig och en målsägande ska kunna få ett utdömt skadestånd utan att själv vara tvungen att agera gentemot den skadeståndsskyldige. Uppdraget ska redovisas senast den 14 januari 2010.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.