Bättre förutsättningar för legal hantering av kryptoinvesteringar
Skriftlig fråga 2023/24:422 av Niels Paarup-Petersen (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-12-19
- Överlämnad
- 2023-12-19
- Anmäld
- 2023-12-20
- Besvarad
- 2024-01-02
- Sista svarsdatum
- 2024-01-02
- Svarsdatum
- 2024-01-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
En svensk undersökning från 2022 visade att 6 procent av de myndiga svenska internetanvändarna hade köpt eller sålt kryptovaluta under det senaste året. Bland personer födda på 80-, 90- och 00-talen hade runt var tionde handlat med kryptovalutor. Det är inte längre en företeelse för ett fåtal utan en aktivitet som många engagerar sig i.
I dag måste alla transaktioner med kryptovalutor kunna spåras och identifieras, precis som med traditionella valutor, för att förhindra penningtvätt. Högre krav kommer med ny EU-lagstiftning att ställas på kundkännedom hos den som tillhandahåller marknadsplatser med kryptovalutor. Misstänkta transaktioner med kryptovalutor ska kunna stoppas från att genomföras, om all information om säljaren och mottagaren inte finns. Det är bra. Men tyvärr går det att handla via marknadsplatser som inte lever upp till kraven.
Det är avgörande att agera mot penningtvätt etcetera via kryptovalutor, men de som vill handla legalt måste också kunna få göra det. Att etablerade marknadsplatser, som lever upp till gällande lagar, används är alltså oerhört viktigt.
Men ändå leder handel med kryptovalutor på etablerade marknadsplatser till att människor förlorar rätten att vara kund i traditionella bankar. Ett exempel är Liselott Lading som sitter i styrelsen för ett bolag som arbetar med blockkedjebaserade företagslösningar. Lading fick hos flera banker veta att hon inte fick vara kund hos dem för att hon hade placeringar i kryptovalutor. Hennes existerande bank krävde att hon antingen avslutade sitt engagemang i kryptovalutor eller lämnade banken.
Konsekvenserna av att bankerna utesluter kunder som har investeringar i kryptovalutor på etablerade marknadsplatser innebär att risken för sammanblandning av legala och illegala transaktioner ökar om kunderna lika väl kan använda mindre etablerade kanaler för sina investeringar.
Dessutom lär det unga människor att hålla sig borta från det etablerade och tungt reglerade bankväsendet till fördel för andra mindre nogräknande kanaler.
Med tanke på konsumentsäkerheten och kampen mot den svarta och kriminella ekonomin är det sannolikt inte en positiv utveckling. Att använda noga reglerade och legala marknadsplatser bör inte leda till problem att ha ett vanligt bankkonto.
Jag vill därför fråga statsrådet Niklas Wykman följande:
Tänker statsrådet agera för att skapa bättre förutsättningar för legal hantering av kryptoinvesteringar?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:422 besvarad av Statsrådet Niklas Wykman (M)
Svar på fråga 2023/24:422 av Niels Paarup-Petersen (C)
Bättre förutsättningar för legal hantering av kryptoinvesteringar
Niels Paarup-Petersen har frågat mig om jag tänker agera för att skapa bättre förutsättningar för legal hantering av kryptoinvesteringar.
Att bekämpa brottslighet är en av regeringens främsta prioriteringar. Det gäller inte minst brottslighet i det finansiella systemet, och där vet vi att kryptotillgångar i många sammanhang används för illegal verksamhet.
Enligt EU:s regelverk om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska banker känna och övervaka sina kunder. Banker får inte upprätthålla affärsförbindelser eller genomföra transaktioner, om de inte kan hantera den risk som är förknippad med en kund och övervaka kundens transaktioner. Banker är dessutom skyldiga att vidta skärpta åtgärder för kundkännedom i fråga om transaktioner som har större risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är alltså inte förbjudet att göra transaktioner med kryptotillgångar men bankerna måste hantera de risker som är förknippande med sådana transaktioner. Detta är en svår uppgift och jag har förståelse för att den skapar frustration hos både banker och deras kunder.
Europeiska bankmyndigheten har lyft vikten av att bankerna inte drar alla företag och enskilda över en kam utan i stället gör riskbaserade och individuella bedömningar. Jag vill instämma i det – utgångspunkten måste vara att man vill hjälpa sina kunder. Men på samma sätt behöver kunderna förstå bankernas situation och till exempel ta fram den information som bankerna behöver för att kunna bedöma riskerna.
Under sommaren 2023 antogs EU-förordningen om marknader för kryptotillgångar som slutligt ska tillämpas från och med den 30 december 2024. Denna rättsakt syftar till att skapa rättssäkerhet kring investeringar i kryptotillgångar, främja innovation och utveckling, införa lämpliga nivåer av konsument- och investerarskydd samt marknadsintegritet och säkerställa finansiell stabilitet. Förordningen kommer att öka insynen och införa en övergripande ram för utgivare och tjänsteleverantörer, inbegripet efterlevnad av reglerna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
Med det nya regelverket kommer leverantörer av kryptotillgångstjänster, som bl.a. kan driva verksamhet med handelsplattform för kryptotillgångar, att kunna ansöka om tillstånd. För att få sådant tillstånd kommer det att bl.a. uppställas krav på verksamhetsplan, försiktighetsarrangemang och interna kontrollmekanismer. Därutöver kommer leverantörer av kryptotillgångstjänster att vara skyldiga att tillämpa EU:s regelverk om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
På Finansdepartementet arbetar vi nu med att ta fram den lagstiftning som krävs på nationell nivå för förordningens tillämpning.
Stockholm den 2 januari 2024
Niklas Wykman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.