Till innehåll på sidan

båtbottenfärger som läcker gift i Östersjön

Skriftlig fråga 2004/05:1178 av Karlsson, Kjell-Erik (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-08
Anmäld
2005-03-08
Besvarad
2005-03-16
Svar anmält
2005-03-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 mars

Fråga 2004/05:1178

av Kjell-Erik Karlsson (v) till statsrådet Lena Sommestad om båtbottenfärger som läcker gift i Östersjön

Sedan många år är användningen av båtbottenfärger kraftigt reglerad av hänsyn till den känsliga miljön. Nu visar en ny undersökning av forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet att färger som i dag marknadsförs som miljövänliga i själva verket läcker gift som är farligt för flera av de organismer som lever i Östersjön. En del av dem är lika giftiga, eller till och med giftigare, än traditionell kopparfärg.

Mot bakgrund av den senaste tidens varningsrapporter om det allvarliga läget i Östersjön menar jag att denna försäljning måste stoppas omedelbart. Det bräckta vattnet i Stockholms skärgård har låg salthalt vilket innebär att relativt få arter klarar av att leva där. Miljön är känslig för ytterligare påfrestningar som läckage från båtbottenfärger. Om en nyckelart, till exempel blåstång, försvinner finns det ingen annan tång som kan ersätta dess roll i ekosystemet.

Min fråga är:

Hur kommer statsrådet att agera i den här frågan?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1178 besvarad av

den 16 mars

Svar på fråga 2004/05:1178 om båtbottenfärger som läcker gift i Östersjön

Statsrådet Lena Sommestad

Kjell-Erik Karlsson har frågat mig hur jag tänker agera när det gäller de färger som i dag marknadsförs som miljövänliga men som i själva verket läcker gift som är farligt för flera organismer som lever i Östersjön.

Jag vill först och främst framhålla att jag är bekymrad över en utveckling som har lett till att alternativ, som vi trodde skulle vara bättre för havsmiljön, också har visat sig innehålla miljöskadliga ämnen.

Flera av de ämnen som använts för att förhindra påväxt har visat sig vara skadliga även för andra vattenlevande växt- och djurarter. Reglerna för båtbottenfärger har därför successivt skärpts för att skydda vattenmiljön.

Miljöbalken omfattar alla bekämpningsmedel, såväl fysikaliskt verksamma som kemiskt. I Kemikalieinspektionens, Kemi, föreskrifter är de fysiskt verksamma undantagna från kravet på prövning och godkännande före marknadsutsättning. Om vi får indikationer på eller misstänker att andra båtbottenfärger än de som säljs som kemiska bekämpningsmedel leder till risker för hälsa eller miljö, kan Kemi ingripa. Kemi kan ta bort undantaget för fysiskt verksamma bekämpningsmedel. I enskilda fall kan Kemi ställa krav på tillverkaren eller importören att redovisa studier som belyser produktens egenskaper och effekter på människa och miljö. Kemi kan också i enskilda fall kräva att tillverkaren eller importören kommer in med ansökan och det underlag som krävs för att prövning ska kunna göras. En ansökan kan naturligtvis, efter prövning, avslås eller beviljas. Kemi överväger just nu sitt agerande.

Frågan om alternativ till giftiga båtbottenfärger är en viktig fråga för regeringen. I regleringsbrevet från 2004 gavs Kemi i uppdrag att i samarbete med Sjöfartsverket och Verket för innovationssystem, Vinnova, utreda hur alternativ till giftiga båtbottenfärger kan utvecklas och främjas. I uppdraget ingick också att lämna förslag till hur giftiga båtbottenfärger kan avvecklas. Uppdraget kommer att redovisas i mars i år och därefter remitteras.

När det gäller reglering av båtbottenfärger har Sverige en lång erfarenhet. En erfarenhet som vi kommer att använda oss av i det kommande EU-arbetet med en översyn av verksamma ämnen i båtbottenfärger. Arbetet kommer att påbörjas under 2006 och vår målsättning är att EU-lagstiftningen ska bidra till att uppfylla de svenska miljömålen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.