Basanslag till Linköpings universitet
Skriftlig fråga 2020/21:2481 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-08
- Överlämnad
- 2021-04-09
- Anmäld
- 2021-04-13
- Svarsdatum
- 2021-04-21
- Sista svarsdatum
- 2021-04-21
- Besvarad
- 2021-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Linköpings universitet har sedan decennier lidit av en skev fördelning mellan basanslag och takbelopp. Trots detta har universitetet lyckats väl i allehanda utvärderingar vad gäller såväl forskning som grundutbildning.
Den framgångsrika forskningen har renderat mycket externa medel som har kunnat komplettera det låga basanslaget. Men problemet med låga basanslag blir uppenbart och allvarligt år som dessa, då en mycket stor andel av den externa finansieringen uteblir. Det är därför viktigt att den historiskt stora obalansen mellan basanslag och takbelopp korrigeras. Det är viktigt för att kunna upprätthålla den höga kvalitet som universitetets framgångsrika produktion pekar på.
Med hänvisning till det ovan nämnda vill jag därför ställa följande fråga till statsrådet Matilda Ernkrans:
Kommer ministern att vidta några åtgärder för att förändra balansen mellan basanslag och takbelopp vid Linköpings universitet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2481 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:2481 av Betty Malmberg (M)
Basanslag till Linköpings universitet
Betty Malmberg har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att förändra balansen mellan basanslag och takbelopp vid Linköpings universitet.
Statens fördelning av forskningsmedel till universitet och högskolor ska vara långsiktig och skapa drivkrafter för hög kvalitet i all forskning. De direkta anslagen till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå, ibland kallade basanslag, ger förutsättningar för lärosätena att göra strategiska forskningsprioriteringar och ta ansvar för hög kvalitet i forskningen. Forskningsanslagen är också nödvändiga för utbildning med hög kvalitet i hela landet, då möjligheterna att bedriva forskning vid alla lärosäten ökar och därmed även förutsättningarna för forskningsanknytning i utbildningarna.
Svensk forskning och förutsättningarna för universitets och högskolors strategiska ansvar behöver stärkas genom höjda direkta forskningsanslag. I budgetpropositionen för 2021 lämnade regeringen därför förslag och redovisade bedömningar om ökade medel till forskning och innovation. I budgetpropositionen föreslås och beräknas betydande höjningar av anslagen för forskning och utveckling med totalt 3,75 miljarder kronor 2024. I propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) presenterar regeringen forskningspolitiken för åren 2021–2024. I propositionen redogör regeringen för vilka principer som bör gälla när medlen fördelas. Totalt beräknas de direkta anslagen att öka med 900 miljoner kronor under perioden.
En stor del av de ökade medlen fördelas redan under 2021, bland annat för att mildra effekterna av covid-19-pandemin. De direkta anslagen till forskning höjs därmed kraftigt med 720 miljoner kronor. Därutöver tilldelas universitet och högskolor ytterligare 500 miljoner kronor i tillfälliga medel under 2021. Syftet med de tillfälliga medlen är att minska effekterna av utebliven forskningsfinansiering på grund av pandemin. Fördelningen av de tillfälliga medlen för 2021 görs i 2021 års regleringsbrev för anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor. Förslag om fördelning av ökningen av de direkta anslagen för forskning ingår i vårändringsbudgeten för 2021 som lämnades till riksdagen den 15 april.
Linköpings universitet har tilldelats 20 miljoner kronor i tillfälliga medel för 2021 och föreslås i vårändringsbudgeten tilldelas ytterligare 23,2 miljoner kronor i ökade direkta anslag för forskning.
Stockholm den 20 april 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.