Till innehåll på sidan

barnvänligare arbetsliv

Skriftlig fråga 2000/01:447 av Frebran, tredje vice talman Rose-Marie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-14
Anmäld
2001-01-16
Besvarad
2001-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 december

Fråga 2000/01:447

av tredje vice talman Rose-Marie Frebran (kd) till näringsminister Björn Rosengren om barnvänligare arbetsliv

En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll och samtidigt kunna fungera i den viktiga föräldrarollen är ett barnvänligt arbetsliv. Det handlar om en arbetsmiljö där det ses som en kompetenshöjning och en viktig samhällsuppgift att vårda och fostra barn. Det gäller både män och kvinnor.

Att det föds så få barn i Sverige, endast 1,5 barn per kvinna, tyder bl.a. på att arbetslivet inte är så föräldra- och barnvänligt som det borde vara. Politiker, arbetsgivare och fackföreningsrörelse måste tillsammans arbeta fram former för ett mer barnvänligt arbetsliv.

Jag vill därför fråga näringsministern om regeringen är beredd att ta initiativ till att ett sådant arbete inleds tillsammans med arbetsmarknadens parter?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:447 besvarad av

den 17 januari

Svar på fråga 2000/01:447 om barnvänligare arbetsliv

Statsrådet Mona Sahlin

Rose-Marie Frebran har, mot bakgrund av bl.a. den låga svenska nativiteten, frågat näringsministern om han är beredd att ta initiativ till att politiker, arbetsgivare och fackföreningsrörelse tillsammans arbetar fram former för ett mer barnvänligt arbetsliv.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Jag vill först understryka att det är viktigt att vi har ett sådant arbetsliv som medger att både män och kvinnor kan utvecklas i sina yrkesroller och samtidigt fungera i föräldrarollen.

Det moderna arbetslivet har alltmer kommit att präglas av ökad ohälsa på grund av negativ stress. Denna stress leder också till att arbetande föräldrar har mindre tid att ta hand om sina barn.

Det var bl.a. mot denna bakgrund jag i januari 2000 tillsatte en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att kartlägga ohälsan i arbetslivet, orsakerna till denna, samt att ta fram ett handlingsprogram med åtgärder på arbetsmiljöområdet. Arbetsgruppen presenterade i september en delrapport Ds 2000:54, Ett föränderligt arbetsliv @ på gott och ont. Slutrapport förväntas presenteras i januari 2001.

Det är också mot bakgrund av den tilltagande stressen i arbetslivet som regeringen fört förhandlingar med Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att söka finna en väg att genomföra en arbetstidsförkortning. Regeringen tillsätter nu en bred, parlamentarisk utredning. Arbetsmarknadens parter inbjuds också att ingå i utredningen.

Kommittén ska lämna förslag till en ny arbetstidsreglering som ger den enskilda arbetstagaren ett större inflytande över arbetstidens förläggning och samtidigt ger möjlighet till en god flexibilitet i produktionen. Kommittén ska även se över genomförandet av EG:s arbetstidsdirektiv. Dessutom ska kommittén pröva olika vägar till förkortning av arbetstiden och ge förslag på hur dessa skulle kunna genomföras.

Kommittén ska också lämna förslag till en ändring av semesterlagen som ger arbetstagaren rätt att ta ut den femte semesterveckan och sparad semester som del av dag. Semesterlagen ska också ses över i förenklingssyfte. Målet är framför allt att göra lagen lättare att tillämpa för små företag.

Vissa åtgärder syftande till att förbättra situationen för arbetande småbarnsföräldrar har också redan vidtagits. Regeringen lade den 14 december 2000 en proposition (prop. 2000/01:44) angående bl.a. vissa förändringar i föräldraledighetslagen (1995:584). Dessa ändringar syftar till att förbättra möjligheten för arbetande småbarnsföräldrar att kunna ta ut delledighet så att det passar dem. Föräldrarna ska kunna förlägga delledigheten antingen till vissa hela dagar eller sprida ut den över veckan. Naturligtvis måste här hänsyn tas också till arbetsgivarens intresse. Enligt regeringens förslag ska ledigheten, om arbetsgivare och arbetstagare inte kan komma överens, förläggas som arbetstagaren vill endast om detta inte medför påtaglig störning för verksamheten.

Det pågår således redan ett arbete som syftar till att förbättra arbetslivssituationen för bl.a. arbetande föräldrar. Jag vill dock inte föregripa vare sig arbetsgruppens arbete eller de förhandlingar som förs mellan regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, utan avvaktar resultatet för att först därefter återkomma med fler konkreta förslag till riksdagen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.