Barnarbete i spåren av klimatsatsningar
Skriftlig fråga 2019/20:786 av Josef Fransson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-01-21
- Överlämnad
- 2020-01-22
- Anmäld
- 2020-01-23
- Sista svarsdatum
- 2020-01-29
- Svarsdatum
- 2020-02-05
- Besvarad
- 2020-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Enligt statistik presenterad av myndigheten Trafikanalys har försäljningen av elbilar ökat med 8 600 och därmed mer än fördubblats 2019 jämfört med föregående år. Försäljningen drivs av politiskt fattade beslut där man kan få bilköpet subventionerat med upp till 60 000 kronor. Utan dessa subventioner skulle marknaden vara betydligt svalare.
Den stora utmaningen för elbilsbranschen är batterierna. Mineralen kobolt är helt nödvändig i de stora litiumjonbatterier som används i elbilarna. Kobolt bryts till stor del i Kongo-Kinshasa där hälften av världens tillgångar tros finnas.
Arbetssituationen för de som jobbar i koboltgruvorna kan inte beskrivas som något annat än helvetet på jorden. Arbetare dör i mängder i de farliga gruvgångarna, och barn så små som sex sju år kan ses jobba på sajterna. Amnesty International har krävt att de stora teknikföretagen tar ansvar för människorättsbrotten i koboltjaktens spår, och i USA är bland andra Tesla stämda för att ha låtit lönsamheten gå före mänskliga rättigheter.
I den svenska inrikespolitiken är syftet med de subventioner som driver på elbilsförsäljningen klimatomställning. Huruvida en elbil i ett livscykelperspektiv verkligen ger lägre utsläpp av växthusgaser än motsvarande fossilenergidrivna alternativ kan vi i detta sammanhang lämna därhän. Det jag är mer intresserad av är hur regeringen i detta sammanhang väger klimatpolitiken mot de konsekvenser som klimatpolitiken driver fram i form av barnarbete och andra övergrepp på de mänskliga rättigheterna.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att svensk klimatpolitik framgent inte ska driva på de ovan nämnda människorättsbrotten och i sådana fall vilka åtgärder?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:786 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
M2020/
00107/Kl
Miljödepartementet
Miljö- och klimatministern samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:786 av Josef Fransson (SD)
Barnarbete i spåren av klimatsatsningar
Josef Fransson har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att svensk klimatpolitik framgent inte ska driva på människorättsbrott till följd av koboltutvinning i Demokratiska Republiken Kongo, och i sådana fall vilka åtgärder.
Svensk politik ska självklart inte driva på internationella människorättsbrott. Den svenska regeringen arbetar aktivt mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Både Sverige och den Demokratiska Republiken Kongo har ratificerat relevanta ILO-konventioner och har därigenom åtagit sig att bekämpa tvångs- och barnarbete. Kongo antog också 2018 en ny lag för gruvnäringen som bland annat syftar till att bekämpa brott mot mänskliga rättigheter vid koboltutvinning. Regeringen kommer fortsatt att följa utvecklingen i landet.
Hela världssamfundet måste fortsätta driva på för hållbara leverantörskedjor. Detta ansvar gäller givetvis för all kobolt, oavsett om den används i batterier, i kemiska processer i oljeindustrin eller andra användningsområden.
Sverige deltar aktivt i EU:s batteriallians, som sedan 2017 samlar medlems-länder och aktörer för battericelltillverkning, och där tillgång till hållbara råvaror är en prioriterad fråga. EU-kommissionen har meddelat att de senare i år avser lägga fram förslag på en ny batterilagstiftning. Sverige kommer att arbeta för hållbarhet, spårbarhet samt nolltolerans mot skadligt barnarbete. Genom att införa stränga krav i kommande lagstiftning kan vi ta ansvar för att teknikomställningen blir en drivkraft för att stoppa barnarbete och andra människorättskränkningar.
2017 antogs en EU-förordning som gör företag i EU skyldiga att se till att deras import av konfliktmineraler inte bidrar till att finansiera väpnade kon-flikter. Kobolt klassas dock inte som en konfliktmineral av EU-förordning-en, och därmed faller utanför förordningens tillämpningsområde. Men det finns annat stöd för att kontrollera leverantörskedjor. Regeringen har under flera år finansierat OECD:s arbete med ansvarsfulla försörjningskedjor av konfliktmineral. OECD har därmed kunnat ta fram bra riktlinjer som stödjer företagen i deras arbete med att kontrollera sina försörjningskedjor.
Det finns en stor potential för att utvinna kobolt genom ökad återvinning av uttjänta batterier och elektronik samt ur sekundära material såsom gruvavfall och slagg från förädling av metaller. Regeringen ser även ett behov av att öka kunskapen om och förutsättningarna för hållbar utvinning av batterimetaller och innovationskritiska mineral i Sverige. Vid utvinning av metaller krävs stort fokus på hållbarhet, minimering av konflikter med andra markanvänd-ningsintressen samt säker kemikalie- och avfallshantering.
Sverige är ett av EU:s viktigaste gruvländer och är därför en betydelsefull aktör för att säkra tillgången till hållbart producerade råvaror även till EU:s industrier. Regeringen uppdrog den 15 februari 2018 åt Sveriges geologiska undersökning (SGU) att kartlägga möjligheterna för utvinning i Sverige av de innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för bland annat miljö- och klimatomställningen. Uppdraget innebär en utökad insats för kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral för att säkerställa råvaror av hög kvalitet genom ansvarsfull och miljömässig hållbar åter-vinning och utvinning i Sverige. Råvaror från primära och sekundära (gruvavfall) källor i Bergslagen ska identifieras och inventeras. Uppdraget
ska redovisas till regeringen den 1 mars 2020. Tillväxtanalys rapporterade under 2019 ett uppdrag om utformning av hållbarhetsmärkning av metaller och mineral. Uppdragen tjänar som värdefulla underlag för regeringens fortsatta arbete för en global marknad för hållbara metaller och mineral.
Stockholm den 5 februari 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.