Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder
Skriftlig fråga 2005/06:869 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-26
- Anmäld
- 2006-01-26
- Besvarad
- 2006-02-01
- Svar anmält
- 2006-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 januari
Fråga 2005/06:869 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder
Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings universitet har genomfört en undersökning av det stöd som ges till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Undersökningen ger en alarmerande bild av den verklighet som barnen, ungdomarna och deras familjer upplever. 60 % av familjerna har fått vänta i 12 månader eller mer på utredning. 60 % uppger att de känt sig tvingade att arbeta deltid på grund av barnets sjukdom. Undersökningens övriga resultat understryker hur viktigt det är med fler utredningsenheter med specialkompetens för att ge personer med NPF och deras anhöriga ett värdigt liv. Samarbetet mellan de olika myndigheter och vårdande organ som ska hjälpa dem som drabbas av NPF behöver även förbättras.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra stödet till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:869 besvarad av
den 1 februari
Svar på fråga 2005/06:869 om barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder
Statsrådet Ylva Johansson
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra stödet till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder.
Neuropsykiatriska funktionshinder (adhd med flera) kan innebära en svår belastning för många barn och ungdomar och deras familjer, liksom för vuxna människor, och måste tas på stort allvar.
Självklart ska alla ha tillgång till vård på lika villkor. Det är i första hand vårdgivarens ansvar att tillse att det finns mottagningar och nödvändig kompetens för att bedriva en god och säker vård, till exempel när det gäller bedömning, utredning och behandling av neuropsykiatriska störningar. Regeringen stöder huvudmännen i detta arbete, dels genom satsningar på psykiatrin och på förbättrad tillgänglighet och förkortade väntetider till vården i dess helhet, dels genom att stödja forskning på området och genom att se till att nödvändig kunskap tas fram.
Genom psykiatrisatsningen har regeringen avsatt totalt 700 miljoner kronor under åren 2005@2006 för riktade satsningar på bland annat vård av personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Inom ramen för satsningen pågår flera projekt med inriktning på neuropsykiatriska funktionshinder.
I april 2005 tecknade regeringen vidare en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om att 500 miljoner kronor av de medel som tidigare hanterats inom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården årligen ska satsas på förbättringar av psykiatrin. Barn och ungdomar är en av de grupper som särskilt pekas ut i överenskommelsen som en viktig grupp.
Socialdepartementet anordnade den 11@12 april 2005, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen, den nationella konferensen Mötet med barnen. Konferensen var ett forum för erfarenhetsutbyte om barnkompetens inom hälso- och sjukvården, om organisatoriska strukturer som möter de krav som ställs på området samt om samverkan mellan landsting och kommun. Goda exempel på arbetet med och samverkan kring barn med neuropsykiatriska problem var en av de frågor som togs upp under konferensen. Skriften som dokumenterade konferensen sprids nu till alla berörda inom hälso- och sjukvården.
Personer med adhd har de senaste decennierna varit föremål för omfattande forskning och kunskapsutveckling. Socialstyrelsen gav år 2002 ut en kunskapsöversikt om adhd (ADHD hos barn och vuxna). Denna kunskapsöversikt har efterfrågats i hög utsträckning och förhoppningsvis kan den bidra till en utvecklad kompetens inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen betonar dock i översikten att det finns behov av fortsatta forskningsansträngningar och kunskapsutveckling på området.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) överlämnade i maj 2005 rapporten ADHD hos flickor @ En inventering av det vetenskapliga underlaget. I rapporten konstateras att adhd hos flickor har uppmärksammats mer inom forskningen de senaste åren. Fortfarande finns dock stora kunskapsbrister. I rapporten föreslås bland annat att kunskap om adhd hos flickor sprids inom vården, skolan och allmänheten samt att lärare och övrig personal i skolan får utökad utbildning om diagnosen och dess konsekvenser för flickor. Rapporten är för närvarande under beredning.
Det är min förhoppning att ovannämnda resurstillskott och åtgärder sammantaget kommer att förbättra möjligheterna att ge barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder vård och stöd inom en rimlig tid.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.