Till innehåll på sidan

Barn med odiagnostiserade sjukdomar

Skriftlig fråga 2020/21:2533 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-13
Överlämnad
2021-04-14
Anmäld
2021-04-15
Svarsdatum
2021-04-21
Sista svarsdatum
2021-04-21
Besvarad
2021-04-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det finns i dag 15 miljoner människor i Europa med odiagnostiserade sjukdomar. 10 miljoner av dessa är barn. Att vara ett sjukt barn utan diagnos är förenat med stora problem då bland annat medicinering kan bli en omöjlighet när det inte finns en fastställd sjukdom att medicinera emot.

På Karolinska universitetssjukhuset finns Sveriges främsta experter när det kommer till att fastställa diagnoser på tidigare okända sjukdomar. På sjukhuset finns ett diagnostiskt center där ett barn som trots genomförd genetisk utredning saknar en diagnos kan få hjälp. Där arbetar ett skickligt team med att lösa de olösta odiagnostiserade sjukdomarna.

Tyvärr finns inte denna expertkunskap i hela landet, vilket gör att inte alla barn utan diagnos får den hjälp de behöver. Dessa barn förtjänar en jämlik vård – något de inte alltid får.

Organisationen av svensk hälso- och sjukvård underlättar inte för dessa barn, och det är ibland till och med lättare att söka hjälp utanför Sverige. Det duger inte för oss som välfärdsland; vår ambition måste vara att tillhandahålla en barnsjukvård i världsklass. Långa köer och krånglig byråkrati gör ibland att det tar onödigt lång tid för barnen att komma in till sjukvården. Det är ohållbart.

Att barn i Sverige går alldeles för länge utan diagnos är oacceptabelt och ett lågvattenmärke för den svenska barnsjukvården. Dessa utsatta barn förtjänar mer.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vad avser ministern att göra för att förbättra de odiagnostiserade barnens sjukvård och säkerställa att de når fram till landets specialister?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2533 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

S2021/03514 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2533 av Camilla Waltersson Grönwall (M)
Barn med odiagnostiserade sjukdomar

Camilla Waltersson Grönwall har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra de odiagnostiserade barnens sjukvård och säkerställa att de når fram till landets specialister.

Sällsynta hälsotillstånd, inom vilket odiagnostiserade sjukdomar ingår, innebär inte sällan svårt lidande för de barn som drabbas, men också för de berörda anhöriga. Det är viktigt att dessa barn får det stöd och den vård som de behöver.

Jämlik och tillgänglig vård är en högt prioriterad fråga för regeringen och detta gäller även för personer med sällsynta hälsotillstånd. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har träffat en överenskommelse om insatser för en sammanhållen, jämlik och säker vård 2021. Regeringen avsätter totalt 10 miljoner kronor inom ramen för denna överenskommelse till området sällsynta hälsotillstånd. Medlen ska användas till att skapa ökade förutsättningar för en god, jämlik och tillgänglig vård med patienten i centrum.

Sveriges regioner har ett gemensamt system för kunskapsstyrning med uppdrag att bland annat leda och samordna kunskapen inom sitt fält. Både sällsynta sjukdomar och barn och ungdomars hälsa är en del av de nationella programområdena inom ramen för kunskapsstyrningssystemet. I regeringens och SKR:s överenskommelse om en sammanhållen, jämlik och säker vård har regeringen avsatt 300 miljoner kronor både under 2020 och 2021 i syfte att införa personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp inom hälso- och sjukvården.

Vidare har Socialstyrelsen regeringens uppdrag att fördela statsbidrag till organisationer som bidrar till en mer patientcentrerad vård för patientgruppen personer med sällsynta diagnoser ett bidrag som har mer än dubblerats från 2020 till 2021.

Utvecklingen av precisionsmedicin kommer även ge oss helt nya verktyg och skapa möjligheter för att fler odiagnostiserade barn ska få en diagnos. Den uttalade målsättningen i den nationella strategin för life science är att Sverige ska vara ett föregångsland i implementering av precisionsmedicin. I det ligger också att säkerställa tidig tillgång till nya innovativa behandlingar för patienterna, något som också bidrar till kunskapsgenerering inom området.

Utöver dessa åtgärder har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys regeringens uppdrag att analysera vilka konsekvenser införandet av precisionsmedicin har på hälso- och sjukvården. Myndigheten ska även kartlägga och beskriva hur ett urval EU-länder samt Storbritannien arbetar med frågor rörande hälsodata och precisionsmedicin.

Sammantaget bedömer jag att dessa insatser tillsammans kommer utveckla vården för barn med sällsynta hälsotillstånd.

Stockholm den 21 april 2021

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.