Banverkets upprivning av spår

Skriftlig fråga 2004/05:1525 av Gylling, Johnny (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-28
Anmäld
2005-04-28
Besvarad
2005-05-04
Svar anmält
2005-05-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 april

Fråga 2004/05:1525

av Johnny Gylling (kd) till statsrådet Ulrica Messing om Banverkets upprivning av spår

Effekterna av stormen Gudrun, med enorma mängder stormfälld skog, ställer mycket stora krav på transportsystemet för att undvika insektsangrepp och så kallad blånad. Arbetet med att ta hand om virket är en kamp mot klockan. Det krävs logistiklösningar som med kort varsel klarar av stora volymer. Nyttjande av järnväg är en absolut nödvändighet i sammanhanget. Staten måste för detta ändamål tillhandahålla en fungerande infrastruktur.

I stället för att satsa alla resurser på att förstärka de bandelar i Sydsverige som behövs för transporterna har Banverket valt att ägna sig åt viss avveckling. I början av april 2005 rev Banverket upp lastningsspår vid Borås station. Det har bland annat inneburit att tågtrafikutövaren TX-logistik, som kör godståg åt Sveaskog, har fått svårare att hitta en lämplig lastningsplats för stormfälld skog. Banverkets agerande tycks därmed ha försämrat möjligheterna att finna fungerande lastningsplatser för de långa timmertågen.

I Banverkets framtidsplan för järnvägen 2004@2015 anges att ca 130 miljoner kronor har reserverats för rivning, slopning och nedläggning av enskilda anläggningar eller hela bandelar. En betydande del av de anläggningar som väntas bli föremål för rivning finns i områden med också i övrigt bristfälliga transportmöjligheter.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att inte Banverket till följd av sin långsiktiga planering ska riva upp spår som behövs för timmertransporter efter stormen Gudrun?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1525 besvarad av

den 4 maj

Svar på fråga 2004/05:1525 om Banverkets upprivning av spår

Statsrådet Ulrica Messing

Johnny Gylling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte Banverket till följd av sin långsiktiga planering ska riva upp spår som behövs för timmertransporter efter stormen Gudrun. Bakgrunden till frågan är att Banverket rivit upp ett lastningsspår i Borås som Sveaskog, enligt uppgift, önskat utnyttja för timmertransporter.

Redan tidigt stod det klart för mig att nya logistikkedjor måste skapas för att möjliggöra effektiva transporter av det stormfällda timret. Det stod också klart att samtliga transportslag måste utnyttjas. Järnvägen har stor kapacitet för tunga transporter och är dessutom miljövänlig, vilket gör att järnvägen självklart måste ta en stor andel av transporterna.

Banverket tog snabbt initiativ till ett logistikprojekt tillsammans med skogsindustrin och tågoperatörerna för att få till stånd transporter på järnväg. Tillsammans har dessa aktörer inventerat och i ståndsatt lastplatser. Tåglägen har planerats in i tidtabeller. Det innebär att det gått fler än tjugo tåg med timmer varje dygn från det stormdrabbade området.

Johnny Gylling påpekar att det i banhållningsplanen för perioden 2004@2015 finns medel avsatta för rivning, slopning och nedläggning av spår. Jag menar att det ligger i varje myndighets uppgift att ständigt se över sin verksamhet och avveckla sådant som inte längre fyller en funktion som står i rimlig proportion till kostnaderna. Jag förutsätter att Banverket bedömde behovet av det spår som rivits upp i Borås innan åtgärden vidtogs.

Transportbehovet efter stormen är enormt. Därför är det glädjande att järnvägsspår och terminaler som länge legat för fäfot snabbt har rustats och elektrifierats och nu används i fungerande logistikprojekt. Arbetet med att ta hand om virket är, precis som Johnny Gylling säger, en kamp mot klockan. Jag kommer därför att försäkra mig om att Banverket inte slår sig till ro med gjorda insatser utan i stället tar till vara varje tillfälle att transportera ut timmer på järnväg.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.