Till innehåll på sidan

balans i statens finansiella sparande över en konjunkturcykel

Skriftlig fråga 2003/04:122 av Odell, Mats (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-23
Anmäld
2003-10-23
Besvarad
2003-10-29
Svar anmält
2003-10-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 oktober

Fråga 2003/04:122

av Mats Odell (kd) till finansminister Bosse Ringholm om balans i statens finansiella sparande över en konjunkturcykel

Riksgäldskontorets (RGK) senaste lånebehovsprognos (22 oktober) pekar på ett underskott i statens betalningar på 45 miljarder kronor i år, vilket är 18 miljarder kronor mer än i Riksgäldens juniprognos. Under 2004 väntas underskottet stiga till 56 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor mer än den tidigare prognosen.

Staten har haft underskott i det finansiella sparandet sedan 2002 och budgeteras enligt budgetpropositionen för 2004 ha det minst till år 2006. Statsskulden beräknas öka, budgeteringsmarginalerna är i stort sett obefintliga och kostnaderna för ohälsa och arbetslöshet ökar. I takt med en stigande andel äldre i befolkningen ökar dessutom trycket på statsfinanserna de kommande åren. Det kräver starkare statsfinanser och ökade säkerhetsmarginaler i statsbudgeten. Kristdemokraterna har sedan år 2000 drivit kravet att statens finansiella sparande bör vara i balans över en konjunkturcykel. Detta eftersom det reformerade pensionssystemet är autonomt medan kommunerna har ålagts ett balanskrav. Om statsskulden på sikt inte ska öka i nominella termer och inte heller riskera att öka som andel av BNP bör staten ha som mål att ha balans över en konjunkturcykel. Riksgäldsdirektör Thomas Franzén ansluter sig enligt ett pressmeddelande från RGK till kravet om balans i staten över en konjunkturcykel.

Avser finansministern att vidta några åtgärder för att införa ett balanskrav för statens finansiella sparande över en konjunkturcykel, och i så fall, i vilken takt kan ett sådant mål trappas in?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:122 besvarad av

den 29 oktober

Svar på fråga 2003/04:122 om balans i statens finansiella sparande över en konjunkturcykel

Finansminister Bosse Ringholm

Mats Odell har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att införa balanskrav för statens finansiella sparande över en konjunkturcykel och, i så fall, i vilken takt ett sådant mål kan trappas in.

Sverige är ett av tre länder i EU med överskott i de offentliga finanserna. De höga överskotten 2000 och 2001 gav dessutom utrymme för ekonomiska stimulanser när konjunkturen försvagades. I BP04 redovisas en inriktning av finanspolitiken 2004@2006, som medför att det strukturella överskottet i de samlade offentliga finanserna återgår till 2 % av BNP.

Överskottsmålet för den offentliga sektorns finanser på 2 % av BNP innebär att statens finanser balanserar så länge pensionssystemets överskott uppgår till ca 2 % av BNP och kommunsektorn uppfyller balanskravet. Ålderspensionssystemets överskott förutses uppgå till ca 2 % av BNP ytterligare några år för att därefter börja minska. Överskottsmålet ställer då krav på successivt ökande överskott i staten.

Beräkningar som redovisas i budgetpropositionen (bilaga 2 Svensk ekonomi, kap. 12) visar att ett överskott på 2 % av BNP för offentliga sektorns finanser bör upprätthållas i ytterligare drygt ett decennium för att klara de demografiska förändringarna på längre sikt. Balans i statens finanser är inte ett tillräckligt ambitiöst mål om välfärden ska tryggas på lång sikt.

En fördel med ett mål för hela offentliga sektorns finanser är att statsbudgeten kan användas för att styra den samlade inriktningen av de offentliga finanserna givet utfallen i kommunsektorns finansiella sparande och överskotten i ålderspensionssystemet. Med ett mål för statens finansiella sparande tas inget ansvar för helheten. Om kommunsektorn inte klarar sitt balansmål och ålderspensionssystemets överskott avviker från tidigare prognoser kan det uppstå en oönskad försvagning av finanspolitiken.

Därutöver finns det med det nuvarande målet en direkt koppling mellan det nationella målet och regelverket i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Överkottsmålet är direkt mätbart mot stabilitets- och tillväxtpaktens krav om balans eller överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande. Med ett mål för staten skulle vi i våra konvergensprogram för utvärderingen av huruvida Sveriges offentliga finanser uppfyller paktens krav ändå ange sparandet i hela offentliga sektorn. Ett särskilt mål för staten ökar risken för sammanblandning av det nationella målet och målet i stabilitets- och tillväxtpakten.

Regeringen står därför fast vid den långsiktiga inriktningen av finanspolitiken, som syftar till att upprätthålla ett överskott i de offentliga finanserna på 2 % av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.