Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

avvisning av irakiska kurder

Skriftlig fråga 2001/02:508 av Lindblad, Göran (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-11
Anmäld
2002-01-15
Besvarad
2002-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 januari

Fråga 2001/02:508

 av Göran Lindblad (m) till statsrådet Jan O Karlsson om avvisning av irakiska kurder

Just nu väntar drygt 3 000 kurder från irakiska Kurdistan på att få sina asylskäl prövade i Sverige. Migrationsverket vill att regeringen ska besluta om att avvisa dessa kurder och skicka tillbaka dem "frivilligt", som det heter, till irakiska Kurdistan. De som inte vill åka tillbaka "frivilligt" ska få leva med sina avvisningsbeslut på flyktingförläggningarna i Sverige i fyra år till, och därefter ansöka på nytt för att ånyo få ett avvisningsbeslut.

Att låta de avvisade kurder, som inte "frivilligt" vill åka tillbaka, inkvarteras på svenska flyktingförläggningar i fyra år, kommer att leda till att många av dessa individer psykiskt bryts ned. En så lång tid i ovisshet kan knäcka såväl vuxna som barn. Att sätta barn i en sådan karantän i fyra år strider mot såväl barnkonventionen som mot grundläggande mänskliga värden. Ett sådant agerande förstör dessa människor, vars enda "brott" har varit att fly osäkerhet och rädsla. Detta är det senaste exemplet på människor som varken kan stanna eller återvända. Detta är knappast förenligt med en human och mänsklig behandling av asylsökande.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för garantera asylsökande en human och mänsklig behandling?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:508 besvarad av

den 16 januari

Svar på fråga 2001/02:508 om avvisning av irakiska kurder

Statsrådet Jan O Karlsson

Göran Lindblad har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att garantera asylsökande en human och mänsklig behandling.

Som bakgrund till frågan uppger Göran Lindblad bl.a. att det just nu väntar drygt 3 000 kurder från irakiska Kurdistan på att få sina asylskäl prövade i Sverige. Migrationsverket vill att regeringen ska besluta om att avvisa dessa kurder och skicka tillbaka dem "frivilligt" som det heter. Göran Lindblad anför "att låta de avvisade kurder, som inte 'frivilligt' vill åka tillbaka, inkvarteras på flyktingförläggning i fyra år kommer att leda till att många av dessa individer psykiskt bryts ner." Han anför vidare "att sätta barn i en sådan karantän i fyra år strider mot såväl Barnkonventionen som mot grundläggande mänskliga värden". Göran Lindblad uppger dessutom att detta är det senaste exemplet på människor som varken kan stanna eller återvända och att detta är knappast förenligt med en human och mänsklig behandling av asylsökande.

Migrationsverket har överlämnat ett antal ärenden till regeringen avseende asylansökningar från kurder från norra Irak. Det är riktigt att Migrationsverket förordar avvisning i sitt yttrande och att verket inte anser att det föreligger några asylskäl. Ärendena bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Göran Lindblad för ett hypotetiskt resonemang om utgången av ett kommande regeringsbeslut när han anger bakgrunden till frågan. Det är naturligtvis inte möjligt att föregripa regeringens beslut i de aktuella ärendena. Utifrån den bakgrund Göran Lindblad anger är det därmed inte heller möjligt att ge ett konkret svar på hans fråga.

Beträffande asylsökande barn kan generellt sägas att Sverige ligger i frontlinjen när det gäller mottagandeförhållanden. Göran Lindblads påstående om att asylsökande barn riskerar att sättas i karantän stämmer inte med verkligheten. Dessa barn har samma rätt till sjukvård, förskola, grundskola, skolbarnomsorg och i princip samma rätt till gymnasieutbildning som alla barn bosatta i Sverige. Detta gäller oavsett om deras asylansökningar inte är avgjorda eller har avslagits genom lagakraftvunna beslut.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.