avstängning av elever vid universitet och högskolor
Skriftlig fråga 2000/01:553 av Juholt, Håkan (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-01-19
- Anmäld
- 2001-01-31
- Besvarad
- 2001-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:553
av Håkan Juholt (s) till utbildningsminister Thomas Östros om avstängning av elever vid universitet och högskolor"Fanns det en bög i min klass så skulle jag sparka ihjäl honom i duschen". Kvinnliga militärer "kan gå först i ledet och användas som minröjare". Uttalanden av det här slaget om kvinnor, invandrare och homosexuella har uttalats av fyra elever vid Polishögskolan. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att personer med sådana här åsikter utbildas till poliser. Deras kurskamrater har reagerat starkt mot deras uttalanden. Men gällande lag ger enligt uppgift inte möjlighet att avstänga elever när de som i det här fallet är så uppenbart olämpliga för yrket.
Mot bakgrund av det som har inträffat vid Polishögskolan vill jag fråga utbildningsministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att universitet och högskolor ska få bättre möjligheter att ingripa mot elever som uppträder som i det här redovisade fallet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:553 besvarad av
Svar på frågorna 2000/01:553 om avstängning av elever vid universitet och högskolor, 568 om avstängning från Polishögskolan, 569 om Polishögskolan och 581 om olämpliga poliser
Justitieminister Thomas Bodström
Håkan Juholt har frågat vilka åtgärder utbildningsministern avser att vidta för att universitet och högskolor ska få bättre möjligheter att ingripa mot studerande som uttalar sig på ett sätt som han menar gör dem uppenbart olämpliga för yrket.
Då frågan gäller utbildning vid Polishögskolan ankommer det på mig som justitieminister att besvara den.
Kia Andreasson har frågat mig om jag avser att verka för att gällande bestämmelser ändras så att studenter med kränkande åsikter kan avstängas från Polishögskolan. Hon har också frågat om jag avser att verka för att Polishögskolans hantering av den här typen av problem förbättras.
Hillevi Larsson har frågat vad regeringen avser att göra för att se till att civilkurage uppmuntras bland Polishögskolans studerande och för att studerande som visat sig direkt olämpliga för polisyrket avstängs från utbildningen.
Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Frågorna har ställts mot bakgrund av uppgifter i medierna om att polisstuderande har betett sig olämpligt och uttalat sig nedvärderande och kränkande om kvinnor, homosexuella och invandrare.
I en demokratisk rättsstat har polisen en nyckelroll för att värna medborgarnas trygghet. Polisen ska upprätthålla allmän ordning och säkerhet och lämna allmänheten skydd och annan hjälp. Så viktig är polisens uppgift att poliserna får använda våld för att kunna fullgöra den. Det gör att medborgarna har rätt att ställa särskilt höga krav på etik, moral och värderingar hos den som är polis. Utan medborgarnas förtroende kan inte polisen verka i samhället. Av polisförordningen framgår att anställda inom polisen i arbetet ska uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. Därför har intoleranta och odemokratiska värderingar ingen plats inom polisen.
Ansvarsfördelningen mellan regeringen och myndigheterna innebär att jag som justitieminister är förhindrad att vidta några åtgärder eller i övrigt kommentera enskilda ärenden vid någon myndighet.
De höga krav som ställs på polisen måste självklart prägla rekryteringen av studenter till Polishögskolan och innehållet i utbildningen. Den nya polisutbildningen fäster därför större avseende än tidigare vid etiska och värdemässiga frågor. Just det är en av de väsentligaste förändringarna i den nya utbildningen. Genom att fokusera på etikfrågor i polisrollen redan under den första terminen har värderingsfrågornas betydelse stärkts. Värderingar och förhållningssätt inom studerandegruppen uppmärksammas också på ett öppnare och tydligare sätt än tidigare. Studenterna uppmuntras att visa civilkurage och reagera mot fördomar. Det är självfallet viktigt att Polishögskolan utgör en miljö där det råder öppenhet och acceptans för olika åsikter och där det finns en respekt för alla människors lika värde.
Den teoretiska utbildningen är två år och följs av sex månaders aspirantutbildning. Först därefter är studenterna behöriga att söka anställning som polis. För mig är det uppenbart att prövningen av den studerandes lämplighet ska fortgå ända fram till anställningen. Det är Rikspolisstyrelsen som ansvarar för rekryteringen av polisstuderande och innehållet i polisutbildningen. Det är en angelägen uppgift för styrelsen att följa upp resultaten och vidta de åtgärder som behövs för att nya poliser ska uppfylla de krav som ställs.
Ytterst måste Polishögskolan ha befogenheter att ingripa mot studenter som genom kränkande beteende eller på annat sätt visar sig olämpliga för fortsatt utbildning. Som framgår av polisutbildningsförordningen (1999:740) får Rikspolisstyrelsen besluta att varna eller avskilja en student från polisutbildningen. Om ett förfarande inleds som syftar till att en student ska avskiljas från polisutbildningen får styrelsen också besluta om avstängning från utbildningen i avvaktan på att ärendet avgörs. Ett beslut om varning eller avskiljande får överklagas hos Personalansvarsnämnden.
Bestämmelserna om varning och avskiljande trädde i kraft den 1 januari 2000. Enligt vad jag har inhämtat har Personalansvarsnämnden ännu inte prövat något sådant ärende. Jag har därför inte underlag att bedöma om de gällande bestämmelserna ger Polishögskolan tillräckliga befogenheter i dessa avseenden, men jag avser att noga följa den fortsatta tillämpningen.
Det ankommer på Rikspolisstyrelsen att till regeringen anmäla om det uppstår behov av att förändra bestämmelserna. Om det framkommer att regelverket inte ger Polishögskolan tillräckliga befogenheter att vidta adekvata åtgärder mot studenter som visar sig olämpliga för utbildningen, är jag beredd att ta initiativ till nödvändiga regelförändringar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.