Avskrivningskultur hos poliser i Västsverige
Skriftlig fråga 2021/22:814 av Caroline Nordengrip (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-19
- Överlämnad
- 2022-01-19
- Anmäld
- 2022-01-20
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
P4-kanalerna i Västsverige har i en gemensam granskning intervjuat ett femtiotal poliser i polisregion Väst för att ta reda på hur bristen på resurser påverkar deras arbete på ett sätt som gör att allmänheten råkar illa ut.
Poliser vittnar i intervjuerna om en avskrivningskultur där poliser, på grund av hög arbetsbelastning, känner sig tvungna att leta anledningar till att skriva av ärenden i stället för att försöka lösa brotten.
Enligt poliserna handlar det om att man är för få och att för många ärenden ligger på hög och väntar på att utredas. Utredare på grova brott i Göteborg säger i intervjun att ”ibland letar man och vänder och vrider rätt mycket för att hitta ett underlag för avskrivning”.
Det är viktigt att medborgare känner förtroende för att polisen inte letar anledningar i en anmälan för avskrivning, utan att prioriteringen ligger på att lösa brottet och att upprättelse för brottsoffret ska ske.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Hur kommer ministern att verka för att polisen ska ha tillräckligt med resurser för att inte anmälningar ska avskrivas på felaktiga grunder?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:814 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:814 av Caroline Nordengrip (SD)
Avskrivningskultur hos poliser i Västsverige
Caroline Nordengrip har frågat mig hur jag kommer att verka för att polisen ska ha tillräckligt med resurser för att inte anmälningar ska avskrivas på felaktiga grunder.
Att öka den brottsutredande kapaciteten inom Polismyndigheten är ett av flera viktiga syften bakom den pågående, omfattande utbyggnaden av myndigheten. Satsningen innebär att antalet anställda ska öka med 10 000 under perioden 2016 till och med 2024. Sedan 2015 har myndighetens anslag ökat med nästan 12,7 miljarder kronor, en ökning med 60 procent. Till 2024 beräknas anslaget öka med nästan 17,4 miljarder kronor jämfört med 2015, vilket motsvarar en ökning med 82 procent.
I syfte att följa upp effekterna av satsningen har regeringen gett Brottsförebyggande rådet ett utvärderingsuppdrag. Brottsförebyggande rådet ska kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Redovisningar ska lämnas 2023, 2024 och 2026.
Under 2021 beslutade Polismyndigheten om en övergripande strategi för hur utredningsverksamheten ska bedrivas för att vara rättssäker, effektiv och enhetlig. I strategin fastslås bl.a. att de brott som anmäls ska bedömas kvalificerat och korrekt. Utredningsresurserna ska fokuseras på brott som har förutsättningar att lagföras och som är av betydelse för påföljden. Vikten av aktiv ledning och styrning samt adekvat resurssättning i verksamheten är andra områden som behandlas.
Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 ålagt myndigheten att närmare redovisa vilket arbete som bedrivs för att öka effektiviteten och förstärka förmågan i brottsutredningsverksamheten i syfte att öka uppklaringen av brott. Läget i brottsutredningsverksamheten är också en fråga som departementet löpande följer upp i sin dialog med Polismyndigheten. Det är viktigt att arbetet med utredning och lagföring bedrivs på ett sätt som upprätthåller förtroendet för verksamheten.
Regeringen har tagit initiativ till en försöksverksamhet med snabbare lagföring som nu pågår i stora delar av landet. Snabbare lagföring innebär att fler enkla brottsutredningar görs klara av polis på plats direkt vid ingripandet. Det medför att utredningsverksamheten blir avlastad från många typer av mängdbrott och kan lägga resurserna på grövre brott. Det kan också nämnas att regeringen nyligen beslutat att ge en befintlig utredning, Flerbrottsutredningen, i uppdrag att bl.a. se över regelverket för förundersökningsbegränsning och direktavskrivning.
Polismyndigheten har nu ett unikt tillfälle, i och med dess anslagsutveckling och de tusentals nya poliser som ska tillkomma, att vidare effektivisera utredningsprocesserna och förstärka brottsutredningsverksamheten i syfte att öka antalet uppklarade brott.
Stockholm den 26 januari 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.