avhoppen från yrkesförberedande gymnasieprogram
Skriftlig fråga 2004/05:1912 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-06-20
- Besvarad
- 2005-07-01
- Besvarad
- 2005-07-04
- Anmäld
- 2005-09-13
- Svar anmält
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 juni
Fråga 2004/05:1912
av Christer Nylander (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan om avhoppen från yrkesförberedande gymnasieprogramAvhoppen från gymnasiets yrkesutbildningar har ökat med 50 % de senaste tio åren.
Jonas Olofsson, docent i ekonomisk historia, som skrivit boken Svensk yrkesutbildning @ vägval i internationell belysning menar att kraven på allmän högskolebehörighet och fler allmänteoretiska ämnen i gymnasieskolan innebär att väldigt många ungdomar tröttnar på skolan, hoppar av och får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta har Folkpartiet länge hävdat. Det är dags för en reform av gymnasieskolan som ger fler elever chans att lyckas.
Vi har i dag en mycket hög ungdomsarbetslöshet. Det är svårt för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden och det är allra svårast för dem som har avbruten gymnasieutbildning i bagaget.
Avser statsrådet att ta initiativ till en förändring av gymnasieskolan så att fler elever kan slutföra gymnasiestudierna och därmed lättare ta sig in på arbetsmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1912 besvarad av
den 4 juli
Svar på fråga 2004/05:1912 om avhoppen från yrkesförberedande gymnasieprogram
Statsrådet Ibrahim Baylan
Christer Nylander har frågat mig om jag avser att ta initiativ till förändringar av gymnasieskolan så att fler elever kan slutföra gymnasiestudierna och därmed lättare ta sig in på arbetsmarknaden.
Jag vill inledningsvis kommentera några av de uppgifter och begrepp Christer Nylander använder i sin fråga. Variationer i statistik från olika utbildningssystem och år bör hanteras med viss försiktighet. Andelen elever med slutförd gymnasieutbildning är bland annat beroende av de regler som vid olika tidpunkter gällt för utfärdande av slutbetyg. I dag krävs betyg i samtliga kurser för att slutbetyg ska kunna utfärdas vilket inte var fallet tidigare.
Vidare är termen avhoppare klart missvisande som generell beteckning för elever som inte erhållit slutbetyg från gymnasieskolan. En inledande pilotstudie inom Utbildnings- och Kulturdepartementet pekar mot att flertalet elever som inte erhållit slutbetyg från ett yrkesinriktat gymnasieprogram ändå genomför sin utbildning och erhåller betyg i kurser i en omfattning som ligger nära kravet för slutbetyg. Det kan finnas anledning till en fördjupad analys av situationen och därmed en mer nyanserad debatt.
Detta räcker inte. Jag vill klart deklarera att jag anser att andelen elever som erhåller slutbetyg från gymnasieskolan måste öka. Regeringen tar kvalitetsfrågorna i den svenska skolan på största allvar. I internationell jämförelse står sig den svenska yrkesutbildningen mycket väl, senast demonstrerat vid World Skills Competition i Helsingfors, men jämfört med våra ambitioner måste målet sättas högre. Det är oacceptabelt att så många elever lämnar gymnasiet utan fullständiga slutbetyg. Regeringen föreslog därför i propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) en rad kvalitetshöjande åtgärder, många med fokus på de yrkesinriktade programmen. Elever som söker sig till de yrkesinriktade programmen i gymnasieskolan har rätt till en utbildning som möter kraven i dagens och morgondagens arbetsliv, inte gårdagens. Låt mig nämna några av dessa insatser som kommer att påverka gymnasieskolan från hösten 2007.
Samverkan mellan skola och arbetsliv förstärks. I kommuner med väl fungerande yrkesutbildningar ses dessa som ett gemensamt ansvar för skola och arbetsliv och samverkan är oftast organiserad i väl fungerande former. Lokalt samråd mellan kommun och arbetsmarknadens parter blir därför åter obligatoriskt i frågor som rör yrkesinriktade program.
Ett ny modern lärlingsutbildning etableras. Statens skolverk har fått regeringens uppdrag att i samverkan med arbetslivets organisationer utreda och lämna förslag på utformning och reglering av en sådan lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen ska ge samma kompetens som vanlig gymnasieutbildning och vara ett valbart alternativ på alla program med yrkesinriktning.
En gymnasieexamen och ett nytt gymnasiearbete införs. Gymnasiearbetet blir ett viktigt instrument för att knyta gymnasieskolans yrkesutbildningar närmare det arbetsliv och den yrkesutövning som väntar efter avslutad utbildning. Med lämpliga uppgifter, typiska för yrkesområdet, blir genomfört gymnasiearbete ett kvitto på att eleven nått målen för utbildningen. Ett gymnasiearbete med den utformningen blir också en kvalitetssäkring av utbildningen som sådan. Genom samarbete med arbetslivet för att få fram lämpliga arbetsuppgifter och gemensam bedömning av resultaten, skapas underlag för en lokal diskussion om utbildningens mål, planering, organisation och genomförande. Godkänt gymnasiearbete är också ett krav för att få gymnasieexamen.
Slutligen vill jag nämna satsningen på utveckling av det individuella programmet, där 225 miljoner kronor 2006 och 225 miljoner kronor 2007 tillförs det generella statsbidraget till kommunerna för att därefter nå nivån 450 miljoner kronor extra årligen. Till detta kommer även satsningen på den särskilda lärarutbildningen (SÄL) med 500 platser hösten 2005 och ytterligare 500 platser våren 2006 för rekrytering och utbildning av yrkeslärare samt det arbete som Yrkesutbildningsdelegationen (dir. 2004:72) utför där idéer kring yrkesutbildningarna omsätts i praktisk handling.
Regeringen har ett starkt program för att stärka attraktiviteten och kvaliteten i gymnasieskolans yrkesutbildningar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.