avfallsförbränning

Skriftlig fråga 2001/02:257 av Nisser, Per-Samuel (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-23
Anmäld
2001-11-27
Besvarad
2001-11-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 november

Fråga 2001/02:257

av Per-Samuel Nisser (m) till miljöminister Kjell Larsson om avfallsförbränning

Med deponiskatt och hårdare krav på deponier söker nu kommuner olika lösningar för framtidens hantering av hushållsavfall. Processen vid förbränning av hushållsavfall ger värdefull energi.

Renhållningsverksföreningen (RVF) har i en studie visat att de miljöinsatser som gjorts vid landets anläggningar för förbränning av avfall givit goda resultat. Utsläppen av kvicksilver och kadmium har minskat med 99 % 1985@1999. Utsläppen av bly har gått ned från 25 000 kilo per år till 35 kilo per år och för zink är utvecklingen från 54 000 kilo per år till 90 kilo per år. Kraven på låga utsläpp är hårda och det är naturligtvis riktigt.

Ett annat miljögift som diskuteras mycket är dioxin. I den aktuella studien visas att avfallsförbränningens roll som dioxinkälla kraftigt har minskat genom att utsläppen till luft minskat från 90@100 gram per år på mitten av 1980-talet till ca 3 gram år 1999. Den stora delen av dioxin från processen, blir hårt bunden i resterna från rökgasreningen, s.k. slagg och flygaska. Riskerna är, enligt utredningen, mycket små att något ska lakas ut.

Statsrådet har vid flera tillfällen antytt att regeringen avser att införa en förbränningsskatt. Effekten skulle enbart bli ökade kostnader för den enskilde konsumenten, men inte nämnvärt påverka avfallshanteringen.

Avser statsrådet mot bakgrund av RVF:s rapport ändå föreslå riksdagen att införa en förbränningsskatt?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:257 besvarad av

den 28 november

Svar på fråga 2001/02:257 om avfallsförbränning

Miljöminister Kjell Larsson

Per-Samuel Nisser har frågat mig om jag mot bakgrund av RVF:s rapport avser att föreslå riksdagen att införa en förbränningsskatt.

Jag har tagit del av Svenska Renhållningsverksföreningens rapport om dioxiner och förbränning av avfall. Eftersom avfallsförbränning även i framtiden kommer att vara en del av ett hållbart omhändertagande av avfall, är det glädjande att se den utveckling som skett i fråga om dioxinflödet vid avfallsförbränning. Jag vill dock se avfallsförbränning som en metod för omhändertagande av avfall vid sidan av andra. En utbyggnad av biologisk behandling och materialåtervinning är ur ett kretsloppsperspektiv därför önskvärd och nödvändig. Jag är oroad över att avfallsförbränningen ska komma att ta alltför stor plats i förhållande till andra omhändertaganden.

Inom kort kommer tre olika utredningar att presenteras för regeringen som handlar om den framtida avfallshanteringen. Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att utreda ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall. Avfallsskatteutredningen utreder bl.a. konsekvenser av att införa en skatt på förbränning av avfall och Producentansvarsutredningen gör en bred översyn av producentansvaret.

Mot bakgrund av resultaten av de pågående utredningarna kommer regeringen att göra en samlad bedömning av vilka åtgärder som kan bli nödvändiga för att den framtida avfallshanteringen ska bli ekologiskt hållbar.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.