Avbrott i markförlagda it- och telekomnät

Skriftlig fråga 2020/21:128 av Anders Åkesson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-09-28
Överlämnad
2020-09-29
Anmäld
2020-09-30
Svarsdatum
2020-10-07
Sista svarsdatum
2020-10-07
Besvarad
2020-10-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

I snitt sker det fem avbrott i markförlagda it- och telekomnät (fibernät), ofta på grund av grävarbeten, varje dag året om i vårt land. De tjänster och funktioner som distribueras i dessa fibernät är viktiga och blir allt viktigare för människor och det samhälle vi lever i. Det märks och hörs på den frustration människor och organisationer ger uttryck för när de digitala tjänsterna försvinner och felavhjälpning dröjer.

En iakttagelse jag gjort, och som statsrådet gärna får kommentera, är att ju mer perifert störningen på fibernätet sker, desto längre tid tar felavhjälpningen. Det finns givetvis en logik i att ju mer massivt avbrottet är, ju fler människor och samhällsstrukturer som berörs, desto större är trycket på att få felet avhjälpt samt att perifera avbrott kan ta längre tid att avhjälpa på grund av avstånd etcetera. Men sett ur den enskilda människans/organisationens perspektiv är det ju samma elände oavsett var i nätet man har sin accesspunkt. 

Om vi jämför nätet för it och telekom med nätet för eldistribution finns det en stor skillnad avseende vad som händer vid längre avbrott. Ganska snart efter stormarna Gudrun och Per fick elnätsägarna krav på sig att ersätta sina kunder för bortfall av elkraft. Effekten av dessa och andra stormar var givetvis mer massiva avseende skador på samhällsinfrastruktur än vad enstaka kabelavbrott på grund av avgrävning är, men likväl skapades med hjälp av den avbrottsersättning som lagstiftades fram ett starkt ekonomiskt incitament för elnätsägare att alltid säkerställa högsta möjliga tillgänglighet till sina respektive elnät. Något motsvarande lagstadgat krav på tillgänglighet kopplat till avbrottsersättning gentemot kund finns såvitt jag förstår inte i dag avseende landets nätägare för it och telekom.

Vid upprepad försumlighet hos nätägare med att säkra leveranser av kundernas tjänster i sina nät har PTS i dag möjlighet att starta ett tillsynsärende avseende den specifika operatören, men något starkt och omedelbart ekonomiskt incitament torde inte finnas. 

Min fråga till statsrådet Anders Ygeman blir:

 

Delar statsrådet min bild av att det i dag inte finns tillräckligt starka incitament för nätägaren att upprätthålla hög tillgänglighet också i it- och telekomnätens mer perifera delar, och vilka åtgärder vidtar statsrådet i så fall?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:128 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)




Svar på fråga 2020/21:128 av Anders Åkesson (C)
Avbrott i markförlagda it- och telekomnät

Anders Åkesson har frågat mig om jag delar hans bild av att det i dag inte finns tillräckligt starka incitament för nätägare att upprätthålla hög tillgänglighet också i it- och telekomnätens mer perifera delar, och vilka åtgärder jag vidtar i så fall.

Det är viktigt att tillgången till kommunikationslösningar kan återställas så snabbt som möjligt när avbrott inträffar, oavsett var i landet de inträffar. Det är i första hand den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga kommunikationstjänster som ansvarar för att dessa fungerar och är driftssäkra, vilket regleras i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Post- och telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet och har utfärdat föreskrifter på området som bland annat reglerar krav på att dessa tillhandahållare ska säkerställa att åtgärder vidtas skyndsamt för att hantera en uppkommen incident samt krav på att viktiga förbindelser och tillgångar är redundanta, det vill säga att det finns parallella system för att öka säkerheten. Det finns även krav på att tillhandahållarna ska ha tillgänglig reservkraft vid strömavbrott. Tillhandahållarna är även skyldiga att rapportera störningar och avbrott av betydande omfattning till PTS. Rapporteringen kan leda till att PTS inleder granskning.

För närvarande pågår ett arbete inom Regeringskansliet för att genomföra EU-direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, (EU) 2018/1972.  Direktivet ger möjlighet att införa sanktionsavgifter om reglerna kring säkerhet inte efterlevs. Enligt ett förslag till en ny lag om elektronisk kommunikation föreslås att sanktionsavgifter införs för överträdelser av de krav som ställs om exempelvis säkerhetsåtgärder, rapportering av säkerhetsincidenter och integritetsincidenter etc. Förslaget har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Stockholm den 7 oktober 2020

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.