Åtgärder mot utflyttning av den svenska animalieproduktionen
Skriftlig fråga 2005/06:1189 av Danielsson, Staffan (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-13
- Anmäld
- 2006-03-13
- Besvarad
- 2006-03-22
- Svar anmält
- 2006-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 mars
Fråga 2005/06:1189 av Staffan Danielsson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)
Åtgärder mot utflyttning av den svenska animalieproduktionen
Den svenska pälsdjursnäringen avser regeringen att lägga ned, kanske i strid med EU:s likabehandlingsprinciper. Den svenska gris- och nötslakten är den lägsta på ett halvt sekel, och mjölkproduktionen beräknas snart bara uppgå till 90 % av den svenska landskvoten på mjölk, vilket är i EU:s absoluta botten.
Regeringen har tillsatt en djurskyddsmyndighet som endast granskar de svenska djurens välfärd och inte relaterar den till vår omvärlds. Den myndigheten förelägger nu välskötta frigående nötkreatursbesättningar, till exempel i Revingehed, där djuren bevisligen mår mycket bra, att bygga ligghallar. Detta kan leda till att driften läggs ned eller flyttar ut till andra länder, vilket hotar både den svenska produktionen och det öppna landskapet.
En marginell förändring av regeringens förordning i den frågan skulle möjliggöra en fortsatt betesgång med god djurvälfärd.
Avser jordbruksministern att vidta några åtgärder mot den pågående utflyttningen av den svenska animalieproduktionen i allmänhet, och den svenska självrekryterande nötköttsproduktionen i synnerhet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1189 besvarad av
den 22 mars
Svar på fråga 2005/06:1189 om åtgärder mot utflyttning av den svenska animalieproduktionen
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Staffan Danielsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder mot den pågående utflyttningen av den svenska animalieproduktionen i allmänhet och den svenska självrekryterande nötköttsproduktionen i synnerhet.
I juni 2003 fattade EU:s jordbruksministrar ett beslut som innebär att produktionsstöden frikopplas från själva produktionen och betalas ut direkt till jordbrukarna. Jordbrukspolitiken marknadsanpassas i och med detta och på en väl fungerande marknad är konsumenternas efterfrågan det grundläggande elementet. Producenterna måste anpassa sig till detta.
Reformen är genomgripande och den kommer att påverka primärproduktionens inriktning och omfattning.
Trots denna omställning verkar det finnas skäl att vara positiv inför framtiden. LRF Konsult konstaterar för 2005 att de mjölkföretagare som har bra produktion och kontroll på sina utgifter hade ett av sina bästa år sett över de senaste fem åren. I samma rapport konstateras att driftsresultatet för nötköttsföretaget ökat med drygt 14 % mellan 2003 och 2005 och att am- och dikorna ökade med 6 000 stycken under 2005. Många nötköttsproducenter planerar dessutom att utöka sin produktion under de kommande åren.
Framtidsutsikterna är även goda för den svenska lammköttsproduktionen med det högsta antalet får sedan 1946 och grisproducenterna har en högre framtidstro än på länge tack vare den översyn av föreskrifterna som Djurskyddsmyndigheten initierat. Denna positiva bild av den svenska animalieproduktionen bekräftas dessutom av den rapportering som sker i lantbrukspressen.
När det gäller frågan om ligghallar för utegångsdjur har jag tidigare besvarat bland annat interpellation 2004/05:674, interpellation 2005/06:187 och frågorna 2005/06: 854 respektive 1010. Djurskyddslagen slår fast att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. I Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:17) om djurhållning inom lantbruket m.m. anges att endast djur som är lämpade för utevistelse under den kalla årstiden får hållas som utegångsdjur. En ytterligare förutsättning är att de yttre förhållandena såsom terräng och markbeskaffenhet är lämpliga för djuren. Vidare anges att utegångsdjur ska ha tillgång till ligghall eller annan byggnad som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats.
Djurskyddsmyndigheten är, liksom andra förvaltningsmyndigheter, självständig och fattar således beslut på eget ansvar. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter har formulerats med utgångspunkt i djurskyddslagens krav på att djur ska behandlas väl, skyddas mot onödigt lidande och hållas så att deras hälsa främjas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.