åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Skriftlig fråga 2003/04:779 av Ahlqvist, Birgitta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-02-17
Anmäld
2004-02-17
Besvarad
2004-02-25
Svar anmält
2004-03-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 februari

Fråga 2003/04:779

av Birgitta Ahlqvist (s) till statsrådet Hans Karlsson om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Långtidsarbetslösheten bland ungdomar har fördubblats under 2003. Orsaken till detta är, enligt socialnämndsordföranden i Norrbotten, att AMS sedan förra sommaren inte längre hänvisar ungdomarna till kommunen med ungdomsgarantiersättning, trots avtal med kommunerna.

Kommunerna kan göra en viktig insats för att minska arbetslösheten om de bara får en möjlighet till det. I stället för att genom ungdomsgarantin kunna få meningsfull sysselsättning hänvisas ungdomarna till att leva på försörjningsstöd. Det är helt fel signal till unga människor från samhällets sida.

Jag vill fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta för att stoppa långtidsarbetslösheten bland ungdomar.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:779 besvarad av

den 25 februari

Svar på fråga 2003/04:779 om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Statsrådet Hans Karlsson

Birgitta Ahlqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stoppa långtidsarbetslösheten bland ungdomar.

AMS bedömde sommaren 2003 att en halvering av antalet långtidsarbetslösa ungdomar var möjlig inom de ekonomiska ramar som AMS då hade. Arbetsmarknadsläget har emellertid ytterligare försämrats sedan dess. Ett tydligt tecken på detta är ökningen av antalet långtidsarbetslösa ungdomar. Regeringen har därför beslutat om att intensifiera insatserna mot arbetslösheten genom att öka utrymmet för arbetsmarknadspolitiska program med 2 miljarder kronor för 2004. Denna förstärkning kommer att skapa förutsättningar för att hejda den stigande ungdomsarbetslösheten redan detta år. Vidare har AMS utvecklat ett nytt arbetssätt som innebär ett systematiskt sätt att få ungdomar i arbete. Arbetsmetodiken innebär bland annat individuellt anpassade insatser, tydligare krav på att den unge själv söker jobb och att den individuella handlingsplanen ska vara sökinriktad mot arbete.

Under våren 2004 kommer också ett antal propositioner som rör ungdomars situation att överlämnas till riksdagen. Regeringen planerar att lägga fram en ungdomspolitisk proposition under våren 2004. Propositionen kommer bland annat att avhandla den framtida inriktningen och styr- och uppföljningssystemen för den nationella ungdomspolitiken. Unga mäns och kvinnors möjligheter till egen försörjning och sysselsättning kommer också att beröras.

Gymnasiekommitténs slutbetänkande Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) har remissbehandlats och en proposition om den framtida gymnasieskolan bereds nu inom Utbildningsdepartementet. Förändringarna i gymnasieskolans struktur syftar till att bättre möta arbetslivets framtida krav. Den allmänna utbildningsnivån måste fortlöpande anpassas till samhällets och arbetslivets utveckling. En ambition är att förstärka samverkan mellan skola och arbetsliv för att höja kvaliteten i yrkesutbildningen. Närmare besked om utformningen av den framtida gymnasieskolan lämnas i gymnasiepropositionen som regeringen har för avsikt att överlämna till riksdagen under våren 2004.

Det kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin kommer att ses över. Vi har sett att ungdomsinsatserna inte förbättrar ungdomars utsikter på arbetsmarknaden. Formerna för och kvaliteten i insatserna kan behöva utvecklas och ansvarsfördelningen förtydligas. Regeringen har för avsikt att återkomma om detta i en arbetsmarknadspolitisk proposition i maj 2004. Sammantaget bedömer jag att dessa propositioner kommer att utmynna i ett antal förändringar som kommer att bidra till förbättrade möjligheter för ungdomar att få jobb.

Avslutningsvis vill jag framhålla att regeringen naturligtvis noga följer långtidsarbetslösheten bland ungdomar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.