Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Åtgärder mot stick- och skärskador i vården

Skriftlig fråga 2011/12:69 av Arleklo, Ann (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-10-25
Anmäld
2011-10-25
Besvarad
2011-11-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2011-11-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 oktober

Fråga

2011/12:69 Åtgärder mot stick- och skärskador i vården

av Ann Arleklo (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

Varje år drabbas tusentals anställda i sjukvården av stick- och skärskador som kan leda till allvarliga sjukdomar, eller skapar onödigt lidande i form av oro för smitta. Det kan handla om en sjuksköterska som fått ett sticksår från en nål eller kanyl som använts på en patient som bär på hepatit C eller någon annan smitta. EU beslutade 2010 om ett direktiv som syftar till att förebygga stick- och skärskador i vården. Det ska vara infört i medlemsländerna senast 2013. EU:s regler är minimiregler. Inget hindrar länderna att ha ett mer omfattande och ambitiöst säkerhetsarbete. Det handlar inte minst om att öka kunskapen och medvetenheten om rutiner för säker vård. Sjukvårdshuvudmännen har ett stort ansvar men det behövs även ett engagemang från den centrala nivån. Några initiativ har dock inte tagits från centrala myndigheter eller regeringen.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga:

Vilka initiativ är socialministern beredd att vidta för att minska stick- och skärskadorna i vården?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:69 besvarad av Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström

den 8 november

Svar på fråga

2011/12:69 Åtgärder mot stick- och skärskador i vården

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström

Ann Arleklo har frågat socialministern vilka initiativ ministern är beredd att ta för att minska stick- och skärskador i vården.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Som Ann Arleklo påpekar har man på EU-nivå antagit ett direktiv om skydd av arbetstagare inom vården mot stick- och skärskador. Direktivet har sitt ursprung i ett avtal mellan arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå och specificerar i vilka situationer riskbedömningar ska göras och vad dessa bör fokusera på, åtgärder som måste genomföras för att motverka risker samt regler om utbildning, information och rapportering.

Orsaken till att frågan om risker med stick- och skärskador har lyfts fram särskilt inom EU, är att undersökningar visar att över en miljon sådana skador drabbar arbetstagare inom vården varje år.

Jag ser mycket allvarligt på den potentiella hälsorisk svenska arbetstagare inom vården utsätts för som följd av stick- och skärskador, och det är regeringens klara ambition att genomföra direktivet före den utsatta tiden.

Arbetsmiljöverket har därför fått i uppdrag att genomföra direktivet i sina föreskrifter senast den 10 maj 2013. Verkets bedömning är att direktivet i allt väsentligt redan är genomfört i svensk lagstiftning genom föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker, men att vissa förtydliganden i reglerna kan komma att behövas för att öka följsamheten till reglerna. Arbetsmiljöverket ser dock inte att det under de förutsättningarna skulle finnas några stora hinder för att uppnå de mål som finns i direktivet.

Arbetsmiljöverket har på sin webbplats, www.av.se, en temasida om smitta där det informeras om föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker och hur arbetsgivaren ska anpassa verksamheten till olika risker. På webbplatsen finns också en checklista riktad till arbetsgivarna, som har skyldighet att se till att man tillämpar god vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis, där skydd mot stick- och skärskador ingår, både inom hälso- och sjukvården och omsorgen. I år kommer även en interaktiv utbildning riktad till vården att läggas ut på webbplatsen. Även där tas problemet med stick- och skärskador upp.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.