Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

åtgärder mot mobbning i arbetslivet

Skriftlig fråga 2001/02:689 av Wisberg, Carlinge (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-07
Anmäld
2002-02-12
Besvarad
2002-02-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 februari

Fråga 2001/02:689

 av Carlinge Wisberg (v) till statsrådet Mona Sahlin om åtgärder mot mobbning i arbetslivet

I slutbetänkandet från Arbetslivsdelegationen (SOU 1999:69) Individen och arbetslivet finns ett kapitel om mobbning på arbetsplatsen. Där föreslogs ett resurscentrum för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt frivilligarbete till stöd för mobbade. Kostnad för detta skulle uppgå till sex miljoner fördelat på tre år. Detta förslag ville delegationen genomföra snarast. Ännu har inget gjorts och situationen har knappast förändrats för hjälp och stöd till de som mobbas i arbetslivet. Ett resurscentrum skulle enligt min mening kunna vara en väg för att åstadkomma bättre psykosociala arbetsmiljöer med minskat personligt lidande. Det skulle även ge vinster för samhället då varje mobbningsfall kostar omkring två miljoner och den totala samhällskostnad är beräknad till åtta miljarder (källa: Tidningen Arbetsmiljö).

Min fråga till näringsministern är därför:

Vad avser ministern att göra för att förverkliga Arbetslivsdelegationens förslag om ett resurscentrum för att på lång sikt ge stöd till mobbade på arbetsplatsen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:689 besvarad av

den 14 februari

Svar på fråga 2001/02:689 om åtgärder mot mobbning i arbetslivet

Statsrådet Mona Sahlin

Carlinge Wisberg har frågat näringsministern vilka åtgärder som han avser att vidta för att förverkliga Arbetslivsdelegationens förslag om ett resurscentrum för att på lång sikt ge stöd till mobbade på arbetsplatsen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig till att börja med slå fast att mobbning, eller kränkande särbehandling i arbetslivet, måste motverkas på alla sätt. I detta arbete måste alla medverka, bl.a. arbetsmarknadens partner på såväl lokal som central nivå.

Forskning visar att en mängd förhållanden i arbetsmiljön kan för den anställde innebära stor påfrestning i form av stress. Stressfulla arbetsförhållanden, såsom en konstant hög arbetsbelastning och otydliga förväntningar på den enskildes arbetsinsats, uppmuntrar regressiva beteenden såsom ryktesspridning och utlöser försvarsmekanismer som kan leda till att syndabockar söks. Detta bör betraktas som en konsekvens av hur organisations och ledarskapsfrågor hanteras.

Arbetsmiljöverket har för sin del meddelat särskilda föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1990:17). I dessa föreskrifter har arbetsgivarens ansvar tydliggjort för såväl förebyggande som motverkande och efterhjälpande åtgärder i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En utvärdering av föreskrifterna är nyligen genomförd. Ett annat initiativ från Arbetsmiljöverket är en planerad kampanj, inriktad mot psykosociala förhållanden på arbetsplatsen.

Det pågår ett omfattande utredningsarbete inom Regeringskansliet för att påverka utvecklingen om ohälsa i arbetslivet. Arbetsgruppen för åtgärder på arbetsmiljöområdet fick i uppdrag att bl.a. beakta Arbetslivsdelegationens slutbetänkande (SOU 1999:69). Gruppen har lagt en rad förslag för att komma till rätta med ohälsan i arbetslivet och presenterat en handlingsplan för att åstadkomma en förnyelse av arbetsmiljöarbetet (DS 2000:28).

Handlingsplanen utgör en utgångspunkt för regeringens strategi i form av ett elvapunktsprogram. I enlighet med punkt två i programmet har regeringen tagit initiativ till trepartsamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Samtalen syftar att skapa samsyn samt att samordna insatserna i strategin för att främja hälsa i arbetslivet. Dessa samtal ska avse såväl förebyggande som rehabilitering utifrån både fysiska och psykosociala arbetsmiljöaspekter.

Trepartsamtalen syftar till att utveckla strategin och få till stånd åtgärder för samtliga parter i en utvidgad handlingsplan. Jag avser att utifrån bl.a. resultatet av samtalen bedöma vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra de psykosociala förhållandena på arbetsplatsen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.