Åtgärder mot dyskalkyli
Skriftlig fråga 2013/14:535 av Pärssinen, Raimo (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-03-28
- Anmäld
- 2014-03-28
- Besvarad
- 2014-04-02
- Svar anmält
- 2014-04-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 mars
Fråga
2013/14:535 Åtgärder mot dyskalkyli
av Raimo Pärssinen (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Den 21 augusti 2008 lämnade jag in en fråga om regeringens insatser mot dyskalkyli. Matematiksvårigheter, dyskalkyli, är ett funktionshandikapp som innebär att den enskilde har stora svårigheter med matematik, beräkningar och siffror.
Statsrådet svarade genom att hänvisa till läroplanen, aktuell forskning, lärarnas kompetens, Myndigheten för skolutveckling, Specialpedagogiska skolmyndigheten samt att regeringen 2008–2010 avsatt pengar för att stärka basfärdigheterna, i vilka det ingår att kunna räkna.
Det har knappast undgått någon att svenska elevers matematikfärdigheter fortsatt att falla sedan dess och att just dyskalkyli kan vara ett bidragande fenomen.
Jag har följande fråga:
Vilka konkreta insatser mot dyskalkyli har gjorts sedan 2008, och vilka positiva mätbara resultat har uppnåtts som en följd av dessa insatser?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:535 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
den 2 april
Svar på fråga
2013/14:535 Åtgärder mot dyskalkyli
Utbildningsminister Jan Björklund
Raimo Pärssinen har frågat mig vilka konkreta insatser mot dyskalkyli som har skett sedan 2008 och vilka positiva mätbara resultat som har uppnåtts som en följd av dessa insatser.
Som Raimo Pärssinen hänvisar till i sin fråga har jag i ett tidigare svar redogjort för en rad insatser som regeringen har genomfört i syfte att höja kunskapsresultaten i matematik. Sedan dess har regeringen fortsatt sitt arbete med att vända utvecklingen inom svenska skola, bl.a. genom att införa mål och nationella prov i årskurs 3. Läsåret 2011/12 infördes flera omfattande skolreformer, men deras effekter kommer vi att kunna se först om ett antal år, något som lyftes fram i delbetänkandet Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30).
Regeringen har även genomfört flera insatser med särskilt fokus på att lyfta elevernas kunskaper i matematik. Regeringen har t.ex. gett Skolverket i uppdrag att genomföra en ämnesdidaktisk fortbildningssatsning, Matematiklyftet. Vidare har undervisningstiden i matematik i grundskolan och motsvarande skolformer utökats med 120 timmar fr.o.m. höstterminen 2013. I budgetpropositionen för 2014 har regeringen aviserat ytterligare en utökning med motsvarande en timme per vecka för årskurs 4–6 fr.o.m. höstterminen 2016.
Lärarnas arbete med uppföljning och tidiga adekvata insatser är en förutsättning för att alla elever, inklusive elever med dyskalkyli, ska kunna nå kunskapskraven. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i bl.a. matematik. Bedömningsstödet ska kunna användas redan i årskurs 1 för att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom bl.a. matematik. Dessutom har regeringen aviserat ytterligare reformer, t.ex. ett särskilt lågstadielyft, en utbyggnad av speciallärarutbildningen, ett obligatoriskt bedömningsstöd för årskurs 1 i bl.a. matematik och en utökning av undervisningstiden i matematik i årskurs 7–9.
Sammantaget menar jag att de insatser som har genomförts och som för närvarande genomförs kommer att leda till förbättrade kunskapsresultat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.