Åtgärder mot djurrättsterror
Skriftlig fråga 2018/19:55 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-28
- Överlämnad
- 2019-01-28
- Anmäld
- 2019-01-30
- Svarsdatum
- 2019-02-06
- Sista svarsdatum
- 2019-02-06
- Besvarad
- 2019-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Enligt en granskning av Göteborgs-Posten, GP, har över 200 fall av djurrättsterror utförts mot svenska bönder och djurägare de senaste tre åren. Granskningen beskriver allt från intrång i bostäder till anlagda bränder, misshandel, telefonterror och mordhot – i många fall riktade mot barn. Målet enligt GP är att få bönderna att stänga sina verksamheter.
Vidare rapporterar GP att polisen märkt av en ökning de senaste åren men att det saknas resurser för att utreda anmälningar. Många ärenden samlas på hög och läggs sedan systematiskt ned.
Respekten för människors privata sfär och egendom är grunden för ett fungerande demokratiskt rättssamhälle. När man inte ens kan känna sig trygg i sitt eget hem eller att samhället gör sitt yttersta för att lagföra och straffa dem som vandaliserar ens egendom eller trakasserar de egna barnen så har vi passerat anständighetens gräns.
Djurterrorism handlar inte om djurens väl och ve utan är enbart ett oförtäckt angrepp på demokratin och det svenska rättssamhället. Att ge sig på oskyldiga medborgare och oskyldiga barn kan aldrig motiveras av i bästa fall en missriktad välvilja eller rent av kriminella uppsåt.
Mot bakgrund av allvaret i ovanstående text skulle jag vilja rikta följande frågor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Bedömer ministern att den förra regeringen har avsatt tillräckliga resurser för att upprätthålla samhällskontraktet för dessa medborgare, och avser ministern att föreslå straffskärpningar på området?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:55 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2018/19:28 av Åsa Coenraads (M)
Djurrättsterrorism och fråga 2018/19:55 av Lars Hjälmered (M) Åtgärder mot djurrättsterror
Åsa Coenraads har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att hot och våld från djurrättsterrorister ska upphöra. Lars Hjälmered har frågat statsrådet Morgan Johansson om han bedömer att den förra regeringen har avsatt tillräckliga resurser för att upprätthålla samhällskontraktet för medborgare som utsätts för brottsliga djurrättsaktioner. Vidare frågar Lars Hjälmered om ministern avser att föreslå straffskärpningar på området. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
Låt mig inledningsvis understryka att vi inte kan acceptera att någon för att uppnå politiska syften förstör eller stjäl någon annans egendom, eller i värsta fall skadar andra människor. Detta har ingen plats i en demokrati och vi kan inte tolerera det i vårt samhälle. De som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare utför.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser. Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för ofredande, hot, skadegörelse eller andra brottsliga handlingar.
Regeringen har lagt ett antal förslag till ny lagstiftning som är relevanta i detta sammanhang. Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018, där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats. Den nya kamerabevakningslagen medför att kamerabevakning i samband med bl.a. jordbruksverksamhet nu kommer att kunna genomföras utan tillstånd. Den 1 juli 2017 höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Regeringen har också nyligen aviserat åtgärder för att tryggheten ska öka och brottsligheten bekämpas.
Dessutom är den förra och nuvarande regeringens satsningar på Polismyndigheten centrala. En effektiv brottsbekämpning kräver resurser och satsningen måste förstås komma hela landet till del. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, såväl storstad som glesbygd. Hur polisen väljer att organisera sig och vilken typ av brott som ska utredas av vem måste däremot vara upp till myndighetsledningen att besluta om.
Jag har talat med Polismyndigheten om denna typ av brottslighet och fått information om hur myndigheten arbetar. Jag vet att Polismyndigheten tar problematiken på allvar och att myndigheten samarbetar med Säkerhetspolisen. Jag har förtroende för myndigheternas arbete på området och kommer följa utvecklingen noga. Jag avser också att ha en fortsatt dialog med LRF och andra berörda aktörer.
Stockholm den 6 februari 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.