åtgärder mot det låga valdeltagandet

Skriftlig fråga 1998/99:810 av Kihlström, Dan (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-07-22
Anmäld
1999-07-27
Besvarad
1999-08-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:810 av Dan Kihlström (kd) till statsrådet Britta Lejon om åtgärder mot det låga valdeltagandet

den 22 juli

 

Återigen har debatten om det låga valdeltagandet blossat upp. Denna gång genom att demokratiministern i SVT:s Rapport avslöjat att allmän röstplikt är en tänkbar åtgärd för att förbättra valdeltagandet inte minst i valet till Europaparlamentet.

Minst lika viktigt som valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är valdeltagandet i riksdags-, landstings- och kommunvalen. Den dominerande bilden av förra årets val är en bild av missnöje, misstro och protest. Valdeltagandet sjönk under 80 % och var det sämsta sedan 1950-talet. Blankröstandet slog rekord. Den sedvanliga vallokalsundersökningen visade att 60 % av väljarna hade mycket lite eller ganska lite förtroende för oss politiker.

Totalt sett ser det politiska engagemanget och deltagandet ut att minska. När det gäller partierna är nedgången dramatisk. Det finns en klar koppling mellan medborgarnas delaktighet och valdeltagandet. Här har folkbildningen en unik demokratisk möjlighet genom sitt arbetssätt och genom att flera miljoner deltagare redan finns i ett stort antal studiegrupper i hela landet. Med andra ord finns redan kanalerna för ett riksomfattande demokratiarbete.

Vid flera tillfällen har regeringen också uttalat behovet av information, utbildning och bildning på olika områden. Delaktigheten och valdeltagandet torde vara ett prioriterat område.

 

Jag vill därför fråga demokratiministern om regeringen är beredd att pröva möjligheten att genom en bred folkbildningssatsning om demokratin försöka förbättra valdeltagandet.

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:810 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:810 om åtgärder mot det låga valdeltagandet
    Statsrådet Britta Lejon

den 18 augusti

 

Dan Kihlström har frågat mig om regeringen är beredd att pröva möjligheten att genom en bred folkbildningssatsning om demokratin försöka förbättra valdeltagandet.

Jag delar Dan Kihlströms uppfattning att det finns en koppling mellan medborgarnas delaktighet och valdeltagandet. Självklart är också folkbildning och kunskapsspridning viktiga i arbetet för att fördjupa folkstyret. Denna inställning kommer till uttryck i direktiven till Demokratiutredningen. Jag ser därför med stor tillförsikt fram mot utredningens betänkande.

Såsom Dan Kihlström konstaterar har valdeltagandet i Sverige under en längre tid sjunkit. I 1998 års val uppgick valdeltagandet i riksdagsvalet till strax över 81 % och i kommun- och landstingsvalen till omkring 78 %. Också valdeltagandet i det svenska valet till Europaparlamentet år 1999 var lågt. Det uppgick till 38,8 % vilket är ännu lägre än i det första svenska valet till Europaparlamentet år 1995 då valdeltagandet uppgick till 41,6 %.

Jag vill dock framhålla att det inte bara är i Sverige som valdeltagandet har sjunkit och det demokratiska engagemanget minskat. Utvecklingen är densamma i hela västvärlden.

Denna utveckling är oroande eftersom ett högt valdeltagande är en förutsättning för ett väl fungerande demokratiskt system. Regeringen gav därför under hösten år 1998 Demokratiutredningen (SB 1997:01) i uppdrag att utreda orsakerna till det sjunkande valdeltagandet och att föreslå åtgärder för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet (dir. 1998:100). Samtidigt fick Rådet för utvärdering av 1998 års val (Ju 1997:13) i uppdrag att utvärdera om, och i så fall på vilket sätt, reformen av det svenska valsystemet påverkade valdeltagandet i 1998 års val (dir. 1998:99). Regeringen har också gett rådet i uppdrag att analysera orsakerna till det låga valdeltagandet i 1999 års val till Europaparlamentet (dir. 1999:61). Rådet skall - med undantag för uppdraget rörande 1999 års val till Europaparlamentet, som skall vara klart senast den 1 mars 2000 - redovisa sitt arbete senast den 1 november 1999. Demokratiutredningen skall redovisa sitt arbete senast den 31 december 1999.

Vidare har Riksskatteverket (RSV) genom beslut av regeringen den 3 juni 1999 fått i uppdrag att bl.a. göra en jämförande studie av valdeltagandet i valen till Europaparlamentet åren 1995 och 1999.

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 november 1999.

Rådets och Demokratiutredningens betänkanden samt RSV:s studie av valdeltagandet i Europaparlamentsvalen kommer alltså, som ovan har nämnts, att läggas fram i slutet av år 1999. Viktiga analyser om orsakerna till det sjunkande valdeltagandet lär här komma att göras och förslag till olika åtgärder läggas fram.

Att vända utvecklingen låter sig emellertid inte göras med enbart utbildningsåtgärder utan kommer att kräva en rad olika åtgärder och insatser inom olika områden.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.