Till innehåll på sidan

Åtgärder för att tillgodose fjällräddarnas behov

Skriftlig fråga 2021/22:1256 av Saila Quicklund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-03-11
Överlämnad
2022-03-11
Anmäld
2022-03-14
Svarsdatum
2022-03-23
Sista svarsdatum
2022-03-23
Besvarad
2022-03-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Fjällräddare går med ekonomisk förlust på grund av för låg reseersättning. Med dagens drivmedelspriser går Sveriges 400 fjällräddare med ekonomisk förlust när de ska rädda eller söka efter en försvunnen person i statlig räddningstjänst.

Alla fjällräddare är handplockade för sin kunskap och lokalkännedom i det fjällområde de verkar i. Man kan jämföra fjällräddarna med en deltidsbrandkår där man har sitt jobb och lämnar det när polisen kallar ut dem för att rädda liv eller ta hand om skadade/söka försvunna. Skillnaden är att brandmännen inte behöver tanka sin brandbil själv men det måste fjällräddarna göra när de lastar sina skotrar på släpvagnen för att transportera sig i väg för att rädda liv.

Många fjällräddare meddelar sin ordförande att de inte längre har råd att fortsätta sitt uppdrag som fjällräddare.

Flertalet fjällräddare har således signalerat att de tvingas återlämna sin uniform och personliga utrustning till polisen för att de känner sig inte ha råd att utföra en statlig räddningstjänst.

Under drivmedelskrisen vill Rickard Svedjesten, ordförande för Svenska Fjällräddares Riksorganisation, att man reglerar kostnaden till cirka 45–50 kronor per mil samt att den regleras beroende om drivmedlet går upp eller ned.

Även ansvariga inom Polismyndigheten är bekymrade över situationen i och med att den ytterst är ansvarig för fjällräddningen.

400 fjällräddare vill fortsätta rädda liv på en fjällsträcka som är längre än Alperna, men utan reseersättning för sina insatser så har många av dem inte ekonomiska förutsättningar.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att tillgodose fjällräddarnas behov och som säkerställer att de kan utföra sina viktiga uppdrag?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1256 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Ju2022/00955 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1256 av Saila Quicklund (M)
Åtgärder för att tillgodose fjällräddarnas behov

Saila Quicklund har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att tillgodose fjällräddarnas behov och som säkerställer att de kan utföra sina viktiga uppdrag.

Polismyndigheten ansvarar inom ramen för den statliga räddningstjänsten för räddningsinsatser i fjällvärlden. Till sin hjälp har polisen fjällräddare, som är frivilliga och som utbildas och utrustas av Polismyndigheten.

Fjällräddarna får ersättning bland annat under fjällräddningsuppdrag, utbildning och beredskap. Denna ersättning regleras i avtal mellan Polismyndigheten och Svenska Fjällräddares Riksorganisation. Avtalet ses över regelbundet och nuvarande avtal sträcker sig till den 30 september 2024. Med denna utgångspunkt är det Polismyndigheten som avgör ersättningsnivåerna för fjällräddarna. Polismyndigheten ansvarar också för vilka andra åtgärder som behöver vidtas för att skapa rätt förutsättningar för fjällräddningsverksamheten.

Priserna på bensin och diesel har stigit under senare tid och regeringen har lämnat flera förslag till riksdagen om bland annat sänkt drivmedelsskatt och en ny drivmedelskompensation till privatpersoner med bil, med tyngdpunkt på boende i gles- och landsbygder där avstånden är stora.

Fjällräddarna har ett viktigt uppdrag. De räddar liv på några av Sveriges mest svåråtkomliga platser. Villkoren för fjällräddarna är dock i första hand en fråga för Polismyndigheten att reglera.

Stockholm den 23 mars 2022

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.