Åtgärder för att nå miljömålen
Skriftlig fråga 2020/21:945 av Anne Oskarsson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-10
- Överlämnad
- 2020-12-10
- Anmäld
- 2020-12-11
- Svarsdatum
- 2020-12-28
- Sista svarsdatum
- 2020-12-28
- Besvarad
- 2020-12-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Enligt framstående miljöforskare har den svenska samhällsekonomin fördubblats sedan 1990-talet. Många kan utifrån den utvecklingen tro att det borde ha lett till ökade koldioxidutsläpp. I verkligheten har koldioxidutsläppen i stället minskat med 27 procent under samma period. Aluminiumförbrukningen har minskat med ca 80 procent i läskburkar. Sedan 90-talet är det 1,2 miljoner fler bilar på de svenska vägarna; samtidigt har utsläppen från bilarna minskat med 17 procent.
Vi vet också att Kina är en stor bov när det gäller utsläppen, men enligt forskningen är det endast 5,8 procent av de varor vi köper som kommer från Kina, medan 82 procent av dem kommer från Europa, som är betydligt bättre i fråga om utsläpp.
På område efter område tycks vi ha en skev bild av verkligheten; vi borde i stället bli positivt överraskade av miljöutvecklingen.
Min fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin är:
Är det ministerns ställningstagande att miljöbeskattningen är viktig i Sverige för att nå miljömålen, eller kan vi framöver förvänta oss andra typer av åtgärder för att nå klimatmålen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:945 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på fråga 2020/21:945 av Anne Oskarsson (SD)
Åtgärder för att nå miljömålen
Anne Oskarsson har frågat mig om miljöbeskattningen är viktig i Sverige för att nå miljömålen, eller kan vi framöver förvänta oss andra typer av åtgärder för att nå klimatmålen.
Parallellt med den djupa kris vi befinner oss i med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 är klimatfrågan alltjämt vår tids ödesfråga. Torka, översvämningar, bränder och andra följder av ett förändrat klimat slår redan i dag hårt mot människors möjlighet till ett gott liv. Det är avgörande att klimatomställningen, bl.a. genom investeringar i fossilfria, cirkulära och biobaserade lösningar, prioriteras högt inom arbetet med återhämtningen efter pandemin. Sverige har stora möjligheter att agera föregångsland och bidra till att minska de globala utsläppen genom att utveckla och sprida utsläppsminskande tekniker. Detta är utgångspunkten för flera tongivande branscher som inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige tagit fram visionen om Sverige som en permanent världsutställning för klimatsmart teknik.
Regeringen arbetar aktivt för att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Regeringens inriktning är fortsatt att integrera klimat och miljö inom andra relevanta politikområden vilket är avgörande för att kunna nå målen. Den övergripande bedömningen om att det endast går att nå två av sexton miljökvalitetsmål med beslutade styrmedel kvarstår från tidigare år. Bedömningen är att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt kommer att nås och miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är nära att nås. De mål där utvecklingen i miljön är positiv är Frisk luft och Bara naturlig försurning. För vissa mål går det inte att utläsa en tydlig riktning i utvecklingen i miljön. För att miljömålen ska kunna nås behöver miljö och klimat integreras och åtgärder vidtas i alla relevanta politikområden. Miljömålen utgör den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Miljömålen är därför också en viktig utgångspunkt för Sveriges genomförande av Agenda 2030 med sina 17 globala mål för hållbar utveckling. Miljömålen utgör den nationella implementeringen av Agenda 2030:s miljörelaterade mål och delmål.
Regeringens klimatpolitiska arbete ska enligt klimatlagen (2017:720) utgå från det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. Regeringen ska enligt klimatlagen vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat bör innehålla en beskrivning av vilka ytterligare åtgärder eller beslut som kan behövas för att nå de nationella och globala klimatmålen. Regeringen föreslår i den klimatpolitiska handlingsplan som lämnades förra året att ökade ansträngningar görs för att integrera klimatpolitiken i alla relevanta politikområden för att nå det långsiktiga och tidsatta utsläppsmålet. Det arbetet innefattar över 130 olika åtgärder inom en rad politikområden så som att se över all relevant lagstiftning för att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag.
Regeringen kommer även fortsättningsvis använda sig av de mest effektiva åtgärderna för respektive miljöproblem vilket inbegriper både ekonomiska styrmedel och andra typer av åtgärder.
Stockholm den 22 december 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.