åtgärder för att hjälpa indianorganisationen ONIC
Skriftlig fråga 1998/99:633 av vice talman Eva Zetterberg, andre (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-05-19
- Anmäld
- 1999-05-25
- Besvarad
- 1999-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 maj
Sverige besöktes nyligen av Hector Mondragón, företrädare för den colombianska indianorganisationen ONIC. Organisationens medlemmar berörs av Skanskas dammbygge i Urra i nordvästra Colombia. De negativa miljöeffekterna är välkända och har lett till att exempelvis en miljöpolicy för Exportkreditnämnden skall tas fram där miljökraven skärps. Motsättningarna mellan lokalbefolkningen, framför allt indiangruppen Embera Katio, och Skanska är stora och förhandlingar pågår om hur lokalbefolkningen skall kompenseras när deras bas för överlevnad rycks undan. Paramilitära grupper i området förvärrar situationen genom att mörda ledande indianer och hota andra till livet.
Vid interpellationsdebatten den 27 april 1999 om Skanskas bygge gav statsrådet Pagrotsky starkt stöd åt svenska insatser för att främja mänskliga rättigheter i Colombia. En av Hector Mondragóns frågor vid besöket i Sverige var om den svenska regeringen kan bidra till skyddet av de indianledare som förhandlar med Skanska. På grund av uttalade och verkställda hot från paramilitära grupper är det svårt att förhandla i Colombia och därför bör förhandlingarna genomföras utomlands.
Min fråga till utrikesministern är:
Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att indianorganisationen ONIC skall kunna förhandla med Skanska?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:633 besvarad av
- Utrikesminister Anna Lindh
den 27 maj
Eva Zetterberg har frågat mig vilka åtgärder den svenska regeringen avser vidta för att indianorganisationen ONIC skall kunna förhandla med Skanska.
I de pågående förhandlingarna mellan indianbefolkningarna och Urra S.A. om kompensation för de indiangrupper, vars levnadssituation påverkats av dammbygget, företräder den centrala indianorganisationen ONIC, Organización Nacional Indigéna de Colombia, inte samtliga berörda grupper. ONIC:s roll i sammanhanget synes mer vara att ge stöd och rådgivning i rättsprocessen, såsom man gör i många andra processer rörande indianbefolkningars rättigheter i Colombia. Embera-Katiofolkets talan i processen förs av deras egna valda ledare.
Frågan utgår från att den andra parten i förhandlingarna är Skanska, vilket inte är korrekt. Den andra parten är dammprojektets ägare Urrá S.A. som till 90,5 % ägs av den colombianska staten. Skanska är den huvudentreprenör som kontrakterades av Urrá S.A. för att verkställa bygget av dammen. Skanska deltar alltså inte i förhandlingarna.
Den i Colombia pågående rättsliga processen står alltså huvudsakligen mellan två andra parter än de som anges i frågan, nämligen mellan Embera-Katiofolket och Urrá S.A.
Förhandlingarna mellan Embera-Katiofolket och Urrá S.A. handlar om ett slutgiltigt kompensationsavtal för indianerna med anledning av den negativa inverkan dammbygget åsamkat indiangrupperna i området. Colombias högsta domstol beslutade den 10 november 1998 att Urrá S.A. skulle förhandla om sådan kompensation och att igångsättandet av verksamheten vid dammen inte kommer att tillåtas förrän en överenskommelse uppnåtts. Det handlar om en intern colombiansk angelägenhet och en lång och komplicerad juridisk och ekonomisk process.
Sverige är dock, som frågeställaren påpekar, mycket aktivt i frågor rörande mänskliga rättigheter och har genom utvecklingssamarbetet med Colombia ett stort engagemang såväl bilateralt som genom EU. Regeringen för en fortlöpande dialog med den colombianska regeringen om mänskliga rättigheter, vilken kompletteras av den dialog som förs i dessa frågor mellan EU och Colombia. EU:s trojka träffade förra månaden Colombias vice president Gustavo Bell för att diskutera läget rörande mänskliga rättigheter och Embera-Katioindianernas situation.
I tidigare frågesvar, motioner och interpellationssvar har det svenska utvecklingssamarbetet med Colombia redovisats. Vår ambassadör i Bogotá gjorde tillsammans med några andra EU-ambassadörer i slutet av april en resa till Urabá för att visa att det internationella samfundet noga följer utvecklingen i Colombia och är särskilt oroat över det våld som organisationer och människor som arbetar för mänskliga rättigheter utsätts för.
Högkommissarien för mänskliga rättigheters kontor i Bogotá, där svenske diplomaten Anders Kompass är chef sedan början av 1999, är en organisation som arbetar aktivt för att ge stöd och skydd till hotade och utsatta - bl.a. hos Embera-Katiofolket. Andra enskilda organisationer, en del med svenskt stöd och svenska volontärer, arbetar också aktivt för att skydda personer som utsätts för hot.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.