Återvätning av torvmark
Skriftlig fråga 2020/21:95 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-23
- Överlämnad
- 2020-09-24
- Anmäld
- 2020-09-25
- Svarsdatum
- 2020-09-30
- Sista svarsdatum
- 2020-09-30
- Besvarad
- 2020-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
I regeringens budgetproposition för 2021 anslås en kraftfull ökning av medel för att återväta torvmark i förhoppning om att detta ska vara en effektiv klimatåtgärd. Slutsatsen bygger förmodligen på utredningen från Klimatpolitiska vägvalsutredningen. Men då betänkandet remissbehandlades framkom att flera instanser, bland annat Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA 2020-05-18) anser att de vetenskapliga underlag som ligger till grund för återvätning som metod är bristfälligt. De påpekar också att det finns få praktiskt genomförda projekt och att ekonomin inte är tillräckligt belyst. Även Jordbruksverket (rapport 2018:30) påpekar att det finns brister i kunskaperna om återvätningens effekter.
Det är också intressant att ta del av forskning och erfarenheter från Nederländerna som visar att det är mycket svårt att reglera vattennivåerna för att utsläpp av växthusgaser ska kunna hindras. Detta alltså konstaterat i ett land som har mycket stora möjligheter att reglera vattennivån i sina marker.
Med hänvisning till ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Anser ministern att den föreslagna metodiken kan anses evidensbaserad och kostnadseffektiv?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:95 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
M2020/
Miljödepartementet
Miljö- och klimatministern samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på skriftlig fråga 2020/21:95 av Betty Malmberg (M) Återvätning av torvmarker
Betty Malmberg har frågat mig om jag anser att den föreslagna metodiken för återvätning av torvmarker kan anses vara evidensbaserad och kostnadseffektiv.
Utsläpp från dikade torvmarker, som tidigare var våtmarker beräknas stå för 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det vill säga mer än Sveriges personbilstrafik. Genom att återväta dikade torvmarker till naturligt fungerande våtmarker kan avgången av växthusgaser från dessa marker minska relativt snabbt. Regeringen delar klimatpolitiska vägvalsutredningens bedömning att återvätning är en åtgärd som är samhällsekonomiskt lönsam, som kan minska utsläpp av växthusgaser, mätt i koldioxidekvivalenter, samtidigt som den kan bidra till många positiva effekter för biologisk mångfald, balansering av vattenflöden, öka tillskottet till grundvattnet samt minska övergödningen. Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Sida, Skogsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning delar denna uppfattning och har bland annat lagt förslag på återvätningsinsatser i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019.
Det finns en spridning i hur stor effekten blir på olika marker och med olika typer av praktiska åtgärder. Vi ska därför titta på möjligheterna att ta tillvara på erfarenheter från tidigare stöd och undersökningar och följa forskningen på området. Regeringen har också tillsammans med denna satsning aviserat att 3 miljoner kronor tillförs och fördelas lika mellan Jordbruksverket och Skogsstyrelsen för att, i samråd med bland annat Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utforma kriterier och utveckla metoder för att bedöma vilka marker som är lämpliga för åtgärder som åstadkommer negativa utsläpp av växthusgaser.
Stockholm den 30 september 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.