återbetalning av studielån
Skriftlig fråga 2001/02:415 av Ludvigsson, Anne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-12
- Besvarad
- 2001-12-19
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 december
Fråga 2001/02:415
av Anne Ludvigsson (s) till utbildningsminister Thomas Östros om återbetalning av studielånDen som har studielån och är föräldraledig ersätts med 80 % av lönen. Återbetalning av studielån följer inte denna inkomstminskning genom motsvarande nedsättning av återbetalningen. CSN bygger dessutom sitt återbetalningskrav på deklarationen två år tillbaka. Detta innebär ekonomiska problem för många barnfamiljer.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att återbetalningen till CSN anpassas till ersättningen vid föräldraledighet?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:415 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:415 om återbetalning av studielån
Utbildningsminister Thomas Östros
Anne Ludvigsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att anpassa återbetalningen av studielån till ersättningen vid föräldraledighet.
Jag uppfattar att frågan avser återbetalning av studielån tagna i det gamla systemet, dvs. studielån tagna mellan 1989 och den 1 juli i år. Återbetalning av sådana lån ska ske årligen med 4 % av den sammanräknade inkomsten av inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen. Det innebär att återbetalningen baseras på den inkomst låntagaren hade för två år sedan. Låntagarens ekonomiska förhållanden kan dock ha förändrats sedan taxeringen. Om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst återbetalningsbeloppet baseras på, kan återbetalningsbeloppet sättas ned. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har utfärdat närmare föreskrifter om detta. Föreskrifterna innebär bl.a. att om inkomsten under betalningsåret beräknas bli minst 15 % lägre än för två år sedan kan återbetalningen i stället baseras på den beräknade inkomsten. På så sätt kan hänsyn tas till de inkomster låntagaren faktiskt har under betalningsåret.
Även de nya återbetalningsbestämmelserna, som ingår som del i det nya studiestödssystemet som trädde i kraft den 1 juli i år, ger genom trygghetsreglerna möjlighet att ta hänsyn till den faktiska inkomsten under betalningsåret. Trygghetsreglerna innebär bl.a. att låntagaren före 50 års ålder behöver betala tillbaka högst 5 % av den beräknade inkomsten under året. Därefter behöver högst 7 % av inkomsten under året betalas tillbaka. På så sätt tas det hänsyn till de inkomster låntagaren faktiskt har under betalningsåret. Den situation Anne Ludvigsson pekar på bör därför inte behöva uppstå i det nya studiestödssystemet.
Mot denna bakgrund avser jag inte att vidta några åtgärder med anledning av Anne Ludvigssons fråga.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.