Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

asylsökande kvinnor

Skriftlig fråga 2003/04:188 av Ludvigsson, Anne (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-31
Anmäld
2003-10-31
Besvarad
2003-11-05
Svar anmält
2003-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 oktober

Fråga 2003/04:188

 av Anne Ludvigsson (s) till statsrådet Barbro Holmberg om asylsökande kvinnor

Kvinnor som söker asyl på grund av könsförtryck får sällan uppehållstillstånd i Sverige. Av 80 granskade asylfall fick tre kvinnor stanna, trots att det 1997 infördes en lag för att ta särskild hänsyn till förföljelse på grund av kön.

Statsvetaren Maria Bexelius har studerat 80 fall mellan 1997 och 2000. Av dem fick tre personer asyl direkt. 30 kvinnor fick senare stanna men inte på sina flyktskäl utan av humanitära skäl. Hon har följt upp lagen under de senaste åren och menar att myndigheterna även i dag sällan använder den.

Hon ser främst två anledningar till det. Den första är utredningarna av kvinnors flyktskäl som Maria Bexelius menar är bristfälliga. Den andra är att myndigheterna oftast utgår från mäns politiska aktivism och är blinda för kvinnors protester mot rådande normer, menar hon.

Det kan vara en kvinna som vägrar tvångsgifte till exempel och därför riskerar att misshandlas och i värsta fall mördas av sina släktingar och inte kan få skydd av staten. Hon är väldigt politisk och det måste man se. Det har UNHCR, FN:s flyktingorgan, sagt länge, att politikbegreppet måste vidgas. Man måste se att kvinnors politiska aktivitet kan se annorlunda ut än mäns, säger Maria Bexelius. Det saknas uppenbarligen kunskap och vilja att se kvinnors asylskäl både på Migrationsverket och Utlänningsnämnden.

Vilka åtgärder tänker migrationsministern vidta för att öka kunskapen på berörda myndigheter om kvinnors flyktskäl och för att lagen som infördes 1997 om att ta särskild hänsyn till förföljelse på grund av kön ska tillämpas?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:188 besvarad av

den 5 november

Svar på fråga 2003/04:188 om asylsökande kvinnor

Statsrådet Barbro Holmberg

Anne Ludvigsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att öka kunskapen på berörda myndigheter om kvinnors flyktskäl och för att lagen om att ta särskild hänsyn till förföljelse på grund av kön ska tillämpas.

Bestämmelsen i utlänningslagen, som infördes 1997, om att personer kan beviljas uppehållstillstånd bland annat på grund av att de känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin könstillhörighet har kommit att tillämpas i ett begränsat antal ärenden. Detta bekräftas av den analys och utvärdering av nämnda bestämmelse och dess tillämpning som Migrationsverket på regeringens uppdrag gjorde i samarbete med Utlänningsnämnden i februari 2001. I utvärderingen konstaterades att man i stället för skyddsbestämmelsen om förföljelse på grund av kön kan tillämpa andra bestämmelser i samma situation, till exempel flyktingbestämmelsen och tortyrbestämmelsen. Resultatet av utvärderingen ledde fram till att regeringen i april 2002 beslutade att tillsätta en utredare för att föreslå författningsändringar som är nödvändiga för att personer som känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska kunna betraktas som flyktingar enligt 1951 års Genèvekonvention. Utredningen kommer bland annat att analysera olika situationer, däribland risk för så kallad hedersrelaterad brottslighet, vilka kvinnor kan drabbas av och som kan åberopas som asylskäl. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2004.

Migrationsverket och Utlänningsnämnden har i sin rättstillämpning tillgång till en omfattande rapportering angående situationen i de asylsökandes hemländer. De har dessutom mycket goda möjligheter att genom flera kanaler söka detaljerad kunskap om särskilda frågor, däribland förekomsten av hedersrelaterad brottslighet. Både Migrationsverket och Utlänningsnämnden arbetar med utbildningsinsatser när det gäller genusrelaterade frågor.

Migrationsverket har på uppdrag av regeringen utarbetat riktlinjer för hur kvinnors skyddsbehov bättre ska uppmärksammas i asylprocessen. Riktlinjerna redovisades i mars 2001. Två år senare redovisade verket på regeringens uppdrag, som en uppföljning, hur riktlinjerna har tillämpats och ska tillämpas framöver. Det framgick av redovisningen att några regioner har haft en omfattande verksamhet, bland annat har det så kallade hedersbegreppet diskuterats vid föreläsningar av expertis på området för delar av verkets personal. Införandet av riktlinjerna har inte skett med samma hastighet i regionerna. Regionerna har också haft olika sorters utbildningar.

Frågor som berör kvinnors skyddsbehov kommer även i fortsättningen att vara högt prioriterade av myndigheterna. Jag anser att det är viktigt att Migrationsverkets arbete med att genomföra riktlinjerna om kvinnors skyddsbehov i asylprocessen fullföljs så att alla regioner befinner sig på samma nivå. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noga följa hur myndigheterna arbetar med frågan om kvinnors asylskäl.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.