asylsökande kosovoalbaner
Skriftlig fråga 1997/98:665 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-04-22
- Anmäld
- 1998-04-27
- Besvarad
- 1998-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I början av året slöt Sverige ett avtal med Förbundsrepubliken Jugoslavien, för att göra det möjligt för jugoslaviska medborgare att resa hem. Avtalet har ännu inte ratificerats av Förbundsrepubliken Jugoslavien. I avtalet ingår att Sverige skall lämna över en lista på de asylsökande kosovoalbaner som inte fått uppehållstillstånd här och där det förelegat verkställighetshinder på grund av situationen i Kosovo. Om jag förstått det hela rätt skall Förbundsrepubliken Jugoslavien ha en möjlighet att själva bestämma vilka av sina medborgare de har för avsikt att ta emot. Det är nog inte särskilt överdrivet att anta att inte alla de asylsökande kosovoalbaner som inte fått uppehållstillstånd här kommer att accepteras av Förbundsrepubliken Jugoslavien. Jag undrar förstås vad som kommer att hända med de som ingen vill ha, dvs. de som inte beviljats uppehållstillstånd i Sverige men varit här i flera år på grund av verkställighetshinder och som inte får komma in i Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder har regeringen för avsikt att vidta för att klarlägga situationen för de asylsökande kosovoalbaner utan uppehållstillstånd i Sverige som inte tas emot i Förbundsrepubliken Jugoslavien?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:665 besvarad av , ()
- Statsrådet Pierre Schori
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder regeringen har för avsikt att vidta för att klarlägga situationen för de asylsökande kosovoalbaner utan uppehållstillstånd i Sverige som inte tas emot i Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Avtalet med Förbundsrepubliken Jugoslavien, ett s.k. återtagandeavtal, sätter på pränt den internationellt vedertagna principen att ett land skall återtaga sina medborgare som tidigare har rest ut ur landet. Det är ett problem med ett antal länder att de inte fullt ut lever upp till denna princip. Detta försvårar ett normalt reseutbyte med dessa länder, vilket bl.a. går ut över dem som söker besöksvisum till Sverige eftersom möjligheterna att få visum begränsas i och med osäkerheten huruvida man kan återvända hem igen.
Vad gäller Förbundsrepubliken Jugoslavien är landet, som bekant, en del av ett tidigare större Jugoslavien. Detta har skapat en situation där medborgarskapsfrågorna i en del fall inte är helt självklara. En försvårande omständighet är att dokument för att styrka en identitet ofta saknas.
Det är inget anmärkningsvärt att ett land som anmodas att återtaga en medborgare vill försäkra sig om vederbörandes identitet. Kontakter tas regelmässigt varje dag med utländska ambassader när personer som skall avvisas eller utvisas saknar resedokument. Vi har ingen anledning att utgå från annat än att de som är medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien också skall kunna resa hem med stöd av avtalet. Situationen som Ulla Hoffmann har pekat på är närmast hypotetisk och har inte givit regeringen anledning till några åtgärder.
Låt mig dock erinra om att varje fall prövas individuellt och skulle det finnas hinder för att verkställa ett beslut får myndigheterna då ta ställning till den fortsatta handläggningen av ärendet.
Jag vill också i detta sammanhang erinra om att regeringen genom en speciell förordning i mars i år gav myndigheterna möjlighet att redan nu bevilja permanent uppehållstillstånd åt dem vars beslut om avvisning till Förbundsrepubliken Jugoslavien preskriberas under 1998.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.