assyrier/syrianer
Skriftlig fråga 1999/2000:378 av Kerimo, Yilmaz (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-15
- Besvarad
- 1999-12-22
- Anmäld
- 2000-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:378
av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Anna Lindh om assyrier/syrianerAssyrier/syrianer är en kristen folkgrupp med ursprung i Mellanöstern och framför allt i sydöstra Turkiet, norra Syrien, västra Iran, norra Irak och Libanon. De är numera en splittrad grupp som i respektive hemländer i åratal utsatts för en hårdhänt assimileringspolitik. Assyrier/syrianerna har historiskt men även i nutid upplevt förföljelser, tortyr och etnisk rensning som tvingar många att fly från sina hemländer. Det assyrier/syrianska folket är en grupp utan land med en tragisk historia. I Sverige bor och lever uppskattningsvis 55 000 assyrier/syrianer varav ca 12 000 i Södertälje.
Sverige bör i internationella sammanhang inom EU och FN arbeta för ett internationellt erkännande av assyrier/syrianerna som en etnisk folkgrupp samt deras självklara rätt att bo kvar i sina hemländer, deras rätt att utöva sin religion och kultur, rätten till egendom och rätten att tala och skriva sitt eget språk samt leva i fred sida vid sida med andra folkgrupper i sina hemländer.
Det är glädjande nu att Turkiet har fått kandidatstatus till EU. Detta kommer att leda till en öppen dialog med Turkiet som i sin tur bidrar till utvecklingen av den demokratiska processen i Turkiet.
Utrikesministern har i sina uttalanden hittills bara nämnt kurdfrågan och ingenting om assyrier/syrianerna och de andra minoritetsgrupperna. Det är viktigt att den assyrier/syrianska gruppen uppmärksammas som ett led i Sveriges strävanden för mänskliga rättigheter och demokratiseringen i Mellanöstern.
Min fråga är:
Avser utrikesministern att beakta även assyrier/syrianernas situation vid överläggningar med Turkiet om EU?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:378 besvarad av
Svar på frågorna 1999/2000:366 om assyriers/syrianers situation i Turkiet, 378 om assyrier/syrianer och 387 om assyrierna i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Inger Lundberg, Yilmaz Kerimo och Margareta Viklund har frågat mig om Sverige i överläggningar med Turkiet inom EU också beaktar assyriers/syrianers mänskliga rättigheter, kulturarv och egendom.
Situationen för de assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa i Turkiet är otillfredsställande, inte minst på grund av att de drabbats av den konflikt som råder i de sydöstra delarna av landet. Detta framgår bl.a. av EU-kommissionens översynsrapport om Turkiets anpassning till EU som presenterades första gången 1998. Kommissionen konstaterar att de assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa inte erkänns som en religiös minoritet, i motsats till de som regleras i Lausannefördraget, och att deras verksamhet är utsatt för påtryckningar från olika håll.
Tyvärr tyder inte mycket på att läget har förbättrats under 1999. Vid en resa i sydöstra Turkiet den 16@19 oktober i år kunde representanter från EU-ambassaderna, däribland Sverige, konstatera att de assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa bl.a. hade svårt att erhålla byggnadstillstånd för nödvändig renovering av sina kloster. Dessa byggnader är en del av Turkiets och världens kulturarv och jag utgår ifrån att det även ligger i den turkiska regeringens intresse att bevara dem.
De assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa, liksom andra religiösa minoriteter, ska givetvis ha möjlighet att utöva sin religion och få kunskap om sin historia och sina traditioner var de än bor. Dessa grundläggande principer slås fast i en rad internationella instrument som behandlar nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter, bl.a. FN:s deklaration om nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter från 1992.
Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att verka för att Turkiet ska vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra minoriteternas ställning i enlighet med internationella åtaganden.
Det är min förhoppning att beslutet vid Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10@11 december att ge Turkiet status som kandidatland kan leda till konkreta förbättringar för alla i Turkiet, även de assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa. Regeringen avser i detta sammanhang verka för att EU, i de nya instrument som beslutades i Helsingfors, ställer konkreta krav på åtgärder som förbättrar minoriteternas ställning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.