assyriernas situation
Skriftlig fråga 2000/01:79 av Pilsäter, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-18
- Anmäld
- 2000-10-24
- Besvarad
- 2000-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:79
av Karin Pilsäter (fp) till utrikesminister Anna Lindh om assyriernas situationSedan EU:s toppmöte i Helsingfors i december 1999 har 13 länder erhållit status som kandidatland för EU-medlemskap. Av dessa har alla länder utom Turkiet påbörjat förhandlingar om medlemskap.
För att Turkiet ska kunna påbörja förhandlingarna måste EU:s krav på fullständig respekt för de s.k. Köpenhamnskriterierna, vilka gäller för samtliga kandidatländer, vara uppfyllda. Sedan Turkiet godkänts som kandidatland har dock, enligt bl.a. Amnesty International, inga väsentliga förändringar skett när det gäller respekten för minoriteter och de mänskliga rättigheterna.
En turkisk minoritetsgrupp, som ofta hamnar i skymundan, är den syrianska/assyriska kristna. Trots löften av den turkiska regeringen om att förbättra situationen för denna grupp, fortsätter förföljelserna och trakasserierna. Detta yttrar sig på olika sätt. Så sent som för två veckor sedan kunde man t.ex. läsa om hur en assyrisk präst arresterats av turkisk polis för att han i massmedier gått ut och berättat om de illdåd som den turkiska regimen begått mot den syrianska/assyriska kristna minoriteten i sydöstra Turkiet.
Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:
Vad gör regeringen för att, såväl i de bilaterala kontakterna med den turkiska regeringen som inom ramen för EU-samarbetet, bättre uppmärksamma den syrianska/assyriska kristna minoritetens situation?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:79 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:79 om assyriernas situation
Utrikesminister Anna Lindh
Karin Pilsäter har frågat mig vad regeringen gör för att bättre uppmärksamma den syrianska/assyriska kristna minoritetens situation i Turkiet.
Jag instämmer i Karin Pilsäters bedömning av situationen för de assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa i Turkiet och konstaterar att den alltjämt är otillfredsställande. Även EU-kommissionen har i sina rapporter om Turkiets anpassning till EU kritiserat situationen för de assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa, inte minst vad gäller möjligheten att bedriva undervisning i sina trosläror.
Turkiets status som kandidatland för EU-medlemskap kommer att ställa stora krav på anpassning från Turkiets sida för att man ska kunna uppfylla Köpenhamnskriterierna. Ett av de viktigaste kraven gäller respekt för och skydd av minoriteter. De assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa, liksom andra religiösa minoriteter, ska givetvis ha möjlighet att utöva sin religion och få kunskap om sin historia och sina traditioner var de än bor. Dessa grundläggande principer slås fast i en rad internationella instrument som behandlar nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter, bl.a. FN:s deklaration om nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter från 1992. Turkiet skrev i augusti under FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och det är min starka förhoppning att denna fullt ut ska tillämpas, inte minst vad gäller respekt för och skydd av minoriteter.
Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att verka för att Turkiet ska vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra minoriteternas ställning i enlighet med internationella åtaganden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.