arresteringen av Augusto Pinochet
Skriftlig fråga 1998/99:34 av vice talman Eva Zetterberg, andre (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-10-27
- Anmäld
- 1998-11-02
- Besvarad
- 1998-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 oktober
Den 18 oktober begärdes Augusto Pinochet, Chiles f.d. diktator, på tillfälligt besök i London, arresterad av spanska domare. Diplomatiska förvecklingar pågår huruvida Pinochet har rätt att åtnjuta diplomatisk immunitet. I skrivande stund är det inte heller klart att den spanska regeringen ställer sig bakom kravet på utlämning av Pinochet från England till Spanien, så att rättegången kan genomföras. Från flera håll har framförts idén om att rätt instans för en sådan rättegång är krigsförbrytartribunalen i Haag. Det finns också en uppenbar risk för att Spanien respektive England ger efter för påtryckningar från den chilenska regeringen och låter Pinochet återvända till Chile utan att någon domstol prövat frågan om hans skuld.
En sådan händelseutveckling vore djupt olycklig. Arresteringen har väckt starka känslor hos alla de chilenare som på olika sätt blev offer för militärdiktaturen under Pinochets ledning. En rättegång mot Pinochet skulle möjliggöra en försoning med det trauma som så många chilenare bär på utifrån åren under diktatur. Den svenska regeringen har hittills inte kommenterat hur rättegången mot Pinochet skall genomföras.
Jag vill därför fråga utrikesministern:
På vad sätt avser den svenska regeringen att agera för att rättegången mot Pinochet skall förverkligas, vid den spanska domstolen eller vid krigsförbrytartribunalen i Haag?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:34 besvarad av
- Utrikesminister Anna Lindh
den 4 november
Eva Zetterberg har ställt en fråga till mig om på vad sätt den svenska regeringen avser att agera för att rättegången mot Pinochet skall förverkligas vid spansk domstol eller vid krigsförbrytartribunalen i Haag.
Sveriges syn på Pinochets diktatur och de övergrepp som präglade denna är väl känd. Pinochet har ett stort ansvar för de grava kränkningar av mänskliga rättigheter som skedde under militärdiktaturen i Chile. Det är angeläget att de skyldiga till grova brott av detta slag ställs till ansvar inför domstol.
Med anledning av att polisanmälan mot Pinochet även gjorts i Sverige kan nämnas att för att åtal mot Pinochet för den aktuella brottsligheten skall kunna väckas i Sverige krävs ett förordnande från regeringen. För att frågan om åtalstillstånd skall kunna prövas av regeringen krävs att det begärs av en svensk åklagare.
Om Pinochet skulle utlämnas från Storbritannien till Spanien kan de brott för vilka anmälan mot Pinochet gjorts i Sverige överföras till Spanien för lagföring vid den spanska domstolen. Detta är en fråga som prövas av Riksåklagaren och inte av regeringen.
Historien visar att de nationella rättsordningarnas förutsättningar för att hantera krigsförbrytelser och allvarliga brott mot mänskliga rättigheter är begränsade. Det finns ett mycket påtagligt behov av att skapa möjligheter för världssamfundet att lagföra sådana brott. Den internationella brottmålsdomstolen till vilken grunden lades vid diplomatkonferensen i Rom i somras kommer att få stor betydelse i detta avseende. Sverige har mycket aktivt deltagit i arbetet med att skapa denna domstol.
Det kan emellertid konstateras att det tyvärr för närvarande inte finns någon internationell rättsinstans som kan lagföra Pinochet. Krigsförbrytartribunalen i Haag har endast jurisdiktion för brott begångna i f.d. Jugoslavien. Stadgan om den internationella brottmålsdomstolen har ännu inte trätt i kraft. När så sker kommer den inte att ha retroaktiv tillämpning och är således inte aktuell i detta ärende.
Internationella domstolen i Haag kan inte användas, eftersom den bara har jurisdiktion i tvister mellan stater.
I de nu pågående rättsliga förfarandena i Spanien och Storbritannien varken kan eller bör den svenska regeringen intervenera.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.