arbetstillfällen inom försvarsindustrin
Skriftlig fråga 1997/98:1043 av Karlsson, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-26
- Anmäld
- 1998-08-31
- Besvarad
- 1998-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 augusti
Bofors kan tvingas slå igen fabriker och säga upp hundratals anställda nästa år på grund av försvarets neddragningar av materielbeställningar. Det visar den rapport som redovisades i medierna under tisdagen. Bofors är en av de viktigaste försvarsindustrierna och kompetensen hos Bofors och alla dess tusentals anställda behövs för att säkerställa tillgång och underhåll av materiel till försvaret i händelse av ofärd. Om det blir stora neddragningar hotas viktiga kompetensområden hos industrin. Därmed hotas också framtida samarbete med annan europeisk industri. Det vore dessutom ett dråpslag mot Karlskoga, Lindesberg och andra orter med försvarsindustri.
Försvarsministern har enligt medierna uppmanat företagen att hitta fler kunder. Ett av de stora hindren är den stränga tillämpningen av exportreglerna. Det gör att försvarsmateriel som är samutvecklad av nordisk industri får marknadsföras av norsk industri, men ej av svensk i t.ex. Gulfstaterna. Enligt min uppfattning är samordning och uppluckring av exportreglerna med Europa nödvändigt både för ökad export och för att underlätta för samverkan med andra länders industrier.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att underlätta export av försvarsmateriel och därmed minska hoten mot tusentals jobb inom försvarsindustrin?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1043 besvarad av , ()
- Statsrådet Leif Pagrotsky
den 16 september
Ola Karlsson har frågat försvarsminister Björn von Sydow vilka åtgärder han avser vidta för att underlätta export av försvarsmateriel och därmed minska hoten mot tusentals jobb inom försvarsindustrin. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Det parlamentariskt överenskomna regelverket för krigsmaterielexport har utformats med utgångspunkt från målsättningen att uppnå en lämplig balans mellan å ena sidan det behov av krigsmaterielexport som har sin grund i den svenska försvarspolitiken, och å andra sidan vår strävan att iaktta stor restriktivitet på detta område - i samklang med vår utrikes- och säkerhetspolitik.
Det är denna balans som jag uppfattar att Ola Karlsson syftar på. Jag ser inte någon anledning att ifrågasätta det arbete som görs i det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet där regelverkets uttolkning i enskilda ärenden dryftas. I rådets arbete är det emellertid inte sysselsättningen som sådan som skall värnas, utan den tekniska kompetens som försvarsindustrins anställda representerar.
Det försvarsindustriella skeendet just nu domineras av en strävan till samverkan mellan svensk försvarsindustri och framför allt annan försvarsindustri inom Europa. I 1996 års försvarsbeslut uppmanades industrin aktivt att söka sådant samarbete. Syftet är att stärka den svenska försvarsindustrins framtidsutsikter genom förbättrad konkurrenskraft, inte genom den "uppluckring av exportreglerna" som Ola Karlsson efterlyser.
Regeringens målsättning i detta sammanhang är mycket klar: att verka aktivt för att underlätta den svenska försvarsindustrins deltagande i en europeisk omstrukturering och att samtidigt verka för en ansvarsfull europeisk exportpolitik.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.