Arbetsplatsförlagt lärande inom medieprogrammet
Skriftlig fråga 2005/06:249 av Sellén, Birgitta (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-27
- Anmäld
- 2005-10-27
- Besvarad
- 2005-11-02
- Svar anmält
- 2005-11-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 oktober
Fråga 2005/06:249 av Birgitta Sellén (c) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Arbetsplatsförlagt lärande inom medieprogrammet
Gymnasieutbildningarna håller på att förändras. Medieprogrammet som är ett yrkesinriktat program får dock problem med att genomföra praktiken. För yrkesförberedande program sägs: Varje elev på programmet skall få minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande. Endast elevens tid ute på arbetsplatsen räknas som arbetsplatsförlagt lärande (APL).Det är svårt att genomföra i mindre orter i landet enär de inte kan erbjuda så många praktikplatser.
Skolverket har uppmärksammat problemet och försökt få en ändring vilket inte lyckats i diskussioner med departementet. Skolverket säger därför uttryckligen att det är en fråga för regeringen att lösa. Problemet bör kunna lösas på det sätt man gjort med det estetiska programmet. Det betraktas som ett mellanting mellan studie- och yrkesförberedande program och inte bara som ett yrkesförberedande program, som medieprogrammet anses vara. När det gäller APL för det estetiska programmet, som också har problem med att finna praktikplatser, så föreslås följande:
Varje elev på programmet ska genomföra arbetsplatsförlagt lärande. Lokala överväganden ska ligga till grund för i vilken omfattning och för vilka inslag detta kan genomföras. Samma regler bör kunna gälla för medieprogrammet.
Min fråga till statsrådet är:
Vad avser statsrådet att göra för att lösa problemen med det arbetsplatsförlagda lärandet inom medieprogrammet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:249 besvarad av
den 2 november
Svar på fråga 2005/06:249 om arbetsplatsförlagt lärande inom medieprogrammet
Statsrådet Ibrahim Baylan
Birgitta Sellén har frågat mig vad jag avser att göra för att lösa problemen med att genomföra arbetsplatsförlagt lärande inom medieprogrammet.
Den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieutbildningen (APU) infördes som obligatoriskt inslag på de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna när programgymnasiet infördes i början av 1990-talet. Syftet var då liksom nu bland annat att eleverna bör få komma i kontakt med det arbetsliv som de senare ska möta efter utbildningen. Förutom att eleven når rena kursplanemål kan en god APU-verksamhet medverka till att eleven även når mer generella mål som god samarbetsförmåga, initiativförmåga etcetera. Genom utbildning på en arbetsplats får eleven möjlighet att se helheten i en produktionsprocess, hur olika faktorer påverkar processen och hur en arbetsplats är organiserad. Regeringen, såväl som arbetslivets representanter, ser den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som en kvalitativt viktig del i utbildningen. Enligt nuvarande bestämmelser ska minst 15 veckor av undervisningstiden på ett yrkesinriktat program utgöras av APU.
Regeringen är medveten om svårigheterna som råder lokalt för olika program att få en tillräcklig omfattning på APU-verksamheten. Redan i propositionen Gymnasieskola i utveckling @ kvalitet och likvärdighet (prop. 1997/98:169, s. 50) diskuterades denna problematik. Det har också förekommit utredningsrapporter med förslag på differentierade krav på omfattning av APU för olika nationella program.
Regeringen har dock, som framgår av den senaste gymnasiepropositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140, s. 64), bedömt att gällande regelverk för omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet på de yrkesinriktade programmen inte bör ändras.
Med gällande ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna är det kommunen som ansvarar för att skolverksamheten kan genomföras med hög kvalitet och enligt gällande regelverk. Kvaliteten i utbildningen består av många komponenter. Tillgången på APU-platser, omfattningen i tid och tillgång till goda handledare är några av dessa komponenter. Saknas förutsättningar för att bedriva en kvalitativt godtagbar utbildning utgår jag ifrån att skolhuvudmännen inte låter utbildningen komma till stånd. Detta avgörs bäst på lokal nivå i samverkan med arbetslivet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.