Arbetsmarknadspolitiskt stöd till ungdomar
Skriftlig fråga 2005/06:936 av Ernkrans, Matilda (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-03
- Anmäld
- 2006-02-03
- Besvarad
- 2006-02-08
- Svar anmält
- 2006-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 februari
Fråga 2005/06:936 av Matilda Ernkrans (s) till statsrådet Hans Karlsson (s)
Arbetsmarknadspolitiskt stöd till ungdomar
På partiledardebatten den 18 januari i år meddelade statsministern att finansministern ska leda en statsrådsgrupp som har som huvudsakligt syfte att uppmärksamma situationen för ungdomar mellan 15 och 25 år. Statsrådsgruppen ska bland annat se över hur ungdomar blir bemötta och behandlade på arbetsmarknaden. Ungdomar drabbades hårt av den svåra ekonomiska lågkonjunktur och de neddragningar som gjordes i välfärdssektorn under 1990-talets början. Sedan 1994 har ungdomsarbetslösheten sjunkit betydligt i riket. I Örebro län där jag kommer ifrån har den öppna ungdomsarbetslösheten halverats under denna period. Trots detta är ungdomsarbetslösheten fortfarande alltför hög. Därför är aktiva insatser som riktas till arbetslösa ungdomar viktiga. Arbetsmarknadspolitiken tillsammans med övrig ekonomisk politik bidrar till att vi får en väl fungerande arbetsmarknad. I dag finns dock ett flertal orimliga åldersindelningar i arbetsmarknadspolitiken som drabbar ungdomar. Främst gäller det ungdomar i åldern 18@19 år. Ett exempel på detta är anställningsstödet för långtidsarbetslösa ungdomar som personer under 20 år ej kan ta del av. Detsamma gäller respenning och pendlingsstöd, men där är åldersgränsen satt till 25 år. Det borde vara självklart att varje myndig individ som söker arbete kan använda sig av arbetsförmedlingens ordinarie resurser och fulla kapacitet. Det skulle göra de samlade ansträngningarna från individen, kommunen och arbetsförmedlingen mer individanpassade och mer framgångsrika.
Med stöd av ovanstående information vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att fler av arbetsmarknadspolitikens verktyg och fulla kapacitet ska stå öppna för arbetslösa som fyllt 18 år?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:936 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:936 om arbetsmarknadspolitiskt stöd till ungdomar
Statsrådet Hans Karlsson
Matilda Ernkrans har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att fler av arbetsmarknadspolitikens verktyg och fulla kapacitet ska stå öppna för arbetslösa som fyllt 18 år.
För ungdomar som fullgjort skolplikt finns inga hinder att skriva in sig på arbetsförmedlingen. Ungdomar har då möjlighet att ta del av informationen om lediga platser och bli anvisade jobb. För ungdomar som inte fyllt 20 år framgår av 2 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program att en kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning till dess att de fyller 20 år. För detta krävs att den arbetslösa ungdomen har skrivit in sig på arbetsförmedlingen och blivit anvisad kommunalt ungdomsprogram. Kommunen måste också ha skrivit avtal med länsarbetsnämnden om kommunalt ungdomsprogram. I dagsläget har omkring 90 % av kommunerna avtal om kommunalt ungdomsprogram för 18- och 19-åringar. Det är också viktigt att notera att arbetslösa ungdomar som fyllt 20 år har möjlighet att delta i alla övriga arbetsmarknadspolitiska program. Det är vanligare att arbetslösa ungdomar deltar i dessa övriga program än i de särskilda kommunala ungdomsinsatserna.
I budgetpropositionen för 2006 aviserade regeringen förstärkta och utökade insatser för ungdomar. Bland annat aviserades ytterligare medel för feriearbeten för gymnasieungdomar. För arbetslösa ungdomar som fyllt 20 år förstärktes insatserna med nya lärlingsplatser och allmänt anställningsstöd redan från sex månaders inskrivningstid.
Under senare tid har en gymnasieutbildning kommit att bli ett krav för att etablera sig på arbetsmarknaden. Tyvärr avbryter många ungdomar sin gymnasieutbildning i förtid, vilket kan få långsiktiga konsekvenser i termer av både svårigheter att få arbete och försämrade karriärmöjligheter. Det viktigaste för ungdomar är att de i första hand avslutar sina gymnasiestudier eftersom en arbetsmarknadspolitisk insats aldrig kan kompensera för en misslyckad skolgång.
Den 1 juli 2005 gjordes en ändring i skollagen (1985:1100) som innebar att kommunernas ansvar för ungdomar som varken studerar eller arbetar förtydligades. Den nya lagen föreskriver: ”En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.” Målsättningen med lagändringen är att fler ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.
Gällande ungdomars möjlighet till flyttningsbidrag behandlades detta av riksdagen i samband med budgetpropositionen för år 2005. Regeringen föreslog då att den möjlighet till flyttningsbidrag som tidigare fanns vid särskilda skäl skulle tas bort då det fanns en uppenbar risk att likabehandlingsprincipen kunde frångås och rättssäkerheten minska. Dock sker en kontinuerlig prövning av alla arbetsmarknadspolitiska insatser och regeringen tar vid behov initiativ till förändringar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.