Arbetslöshetskrisen
Skriftlig fråga 2020/21:693 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-25
- Överlämnad
- 2020-11-25
- Anmäld
- 2020-11-26
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Socialdemokraternas viktigaste vallöfte i valet 2014 var att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
27 av 28 EU-länder använde högkonjunkturen för att minska arbetslösheten, men inte Sverige. Här försämrades situationen kraftigt jämfört med andra nationer.
Sverige är den av EU:s medlemsstater där arbetslösheten ökat mest sedan 2014, och även nu under den pågående krisen sticker Sverige ut i oroväckande riktning.
I september uppgick arbetslösheten till 8,3 procent enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) och antalet arbetslösa till 453 100 personer. Det är en ökning med 2,3 procentenheter jämfört med samma månad föregående år och motsvarar omkring 121 600 fler arbetslösa. I säsongsrensade och utjämnade siffror låg arbetslösheten kvar på 9,2 procent.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta i närtid för att sänka arbetslösheten?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:693 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:693 av Saila Quicklund (M) Arbetslöshetskrisen
Saila Quicklund har frågat mig om vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta i närtid för att sänka arbetslösheten.
I den uppkomna situationen som följer av covid-19 för regeringen en aktiv arbetsmarknadspolitik för att möta en ökande arbetslöshet och underlätta matchningen av arbetssökande kvinnor och män till de lediga jobben.
I OECD Employment Outlook 2020 framkommer att jämförelser mellan länder av arbetslösheten i spåret av pandemin bör göras med stor försiktighet. Krisen har påverkat insamlings- och beräkningsmetoder för arbetsmarknadsstatistiken. Dessutom har restriktioner försvårat jobbsökandet vilket har lett till minskat arbetskraftsdeltagande i många länder. Sverige har högst arbetskraftsdeltagande i EU och denna har bibehållits på samma nivå som innan krisen. Det är ett viktigt skäl till att arbetslösheten i Sverige har ökat relativt många andra länder. Sverige har alltjämt den högsta sysselsättningsgraden inom EU i åldrarna 20–64 år.
Om man vill spegla aktiviteten i ekonomin är antalet faktiskt arbetade timmar ett relevant mått. Sverige och Finland har hittills under pandemin haft den lägsta minskningen av antalet arbetade timmar inom EU.
Under 2020 har resurserna ökats för att fler arbetslösa ska få exempelvis arbetsmarknadsutbildning eller en upphandlad matchningstjänst samtidigt som Arbetsförmedlingen förstärkts för att kunna hantera varsel och fler nyinskrivna arbetslösa. Maxtiden för extratjänster, introduktionsjobb och nystartsjobb har tillfälligt förlängts från 24 till 36 månader. Maxtiden för stöd till start av näringsverksamhet har tillfälligt förlängts från 6 till 12 månader.
I budgetpropositionen föreslår regeringen över 100 miljarder kronor 2021 för ett kraftfullt grönt återstartspaket för svensk ekonomi. Sammantaget beräknas budgeten med bland annat investeringar för klimatomställningen och satsningar på välfärden, skapa runt 75 000 fler jobb.
Inom arbetsmarknadspolitiken föreslås satsningar på över 9 miljarder kronor 2021. Flera av de tillfälliga förändringarna under 2020 i arbetslöshetsförsäkringen förlängs till och med 2022. Arbetsförmedlingen förstärks med 1 miljard kronor för att möta den ökade arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Vidare satsas över 2 miljarder kronor för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.
Regeringen följer noga utvecklingen på arbetsmarknaden och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 2 december 2020
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.