Arbete och sjukskrivning
Skriftlig fråga 2005/06:547 av Danielsson, Staffan (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-12-05
- Anmäld
- 2005-12-05
- Besvarad
- 2005-12-14
- Svar anmält
- 2005-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 december
Fråga 2005/06:547 av Staffan Danielsson (c) till finansminister Pär Nuder (s)
Arbete och sjukskrivning
I riksdagens finansdebatt den 23 november fick finansministern frågan från Mats Odell om den undersökning som visar att de allra flesta kvinnor som går från sjukskrivning till arbete förlorar ekonomiskt på det.
Finansministern svarade att han hade synat undersökningen och att detta resultat i hög grad berodde på antagandet att ”alla dessa kvinnor äter lunch ute”. Om kvinnorna inte åt sin lunch på lunchrestaurang får undersökningen helt andra konsekvenser, ansåg finansministern.
Uppenbarligen är det tveksamt om det lönar sig bättre att arbeta jämfört med att vara sjukskriven för de flesta låginkomsttagare, vilket måste sägas vara mycket anmärkningsvärt. Möjligen kan det bli någon ekonomisk förbättring för ”alla dessa kvinnor” om de medtar matlåda, enligt Sveriges finansminister.
Avser finansministern att vidta några åtgärder så att frågan om det ska löna sig att arbeta inte avgörs av om man äter lunch ute eller använder matlåda?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:547 besvarad av
den 14 december
Svar på fråga 2005/06:547 om arbete och sjukskrivning
Finansminister Pär Nuder
Staffan Danielsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder så att frågan om det ska löna sig att arbeta inte avgörs av om man äter lunch ute eller använder matlåda.
De svenska trygghetssystemen bygger på inkomstbortfallsprincipen. De är konstruerade så att om man av någon orsak tvingas lita till systemen så ska inkomstbortfallet inte vara oacceptabelt stort. Att lämna denna princip innebär ett samhälle med större klyftor mellan människor och att systemens legitimitet minskar. För att förbättra den ekonomiska tryggheten för sjukskrivna och föräldralediga höjs taket i sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen från 24 800 kr till 33 100 kr i månaden den 1 juli 2006.
Det viktigaste sättet att undvika överutnyttjande av systemen är att ha tydliga regler som tillämpas på ett rättssäkert sätt. Inom detta område pågår ett ständigt förbättringsarbete. Ett exempel är ökade resurser till administrationens kontrollverksamhet.
Ekonomiska drivkrafter spelar också roll för trygghetssystemens funktion. Även inom detta område har regeringen vidtagit åtgärder. Maxtaxa har införts i barnomsorgen. Den 1 januari 2006 tas det sista steget i den inkomstskattereform som syftar till att kompensera löntagarna för de egenavgifter som infördes under budgetsaneringen och minska marginalskatterna för låg- och medelinkomsttagare.
Trygghetssystemens funktion måste bevakas och det kommer sannolikt att behövas förändringar även i framtiden. Mot bakgrund av att det pågår ett omfattande utredningsarbete inriktat på socialförsäkringens utformning har jag inte för avsikt att för närvarande föreslå några förändringar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.